Det visar forskare från Uppsala universitet och Karolinska institutet i en unik studie, som publiceras i den välrenommerade medicintidskriften The Lancet. Utifrån resultaten har forskarna konstruerat en speciell webbaserad hälsoriskkalkylator, som är fritt tillgänglig för vem som helst att använda.
– Vi tror och hoppas att våra resultat och riskkalkylatorn ska bli ett viktigt verktyg för ett brett fält av forskare, men också för läkare, beslutsfattare och inte minst för allmänheten i stort som är intresserad av att få veta mer om sin hälsa, säger professor Erik Ingelsson vid Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet.
Studien bygger på uppgifter från en av världens mest omfattande kartläggningar av hälso-, livsstils- och sociala faktorer hos nära en halv miljon britter i åldrarna 40 till 70 år. Med avancerade beräkningsprogram analyserade forskarna hur starkt var och en av totalt 655 olika faktorer var kopplade till risken för att dö under de fem åren efter att uppgifterna samlades in. De blev själva överraskade över resultaten.
– Vi hade inte väntat oss att självskattade faktorer som till exempel synen på sin egen hälsa eller gånghastighet skulle visa sig vara betydligt starkare kopplade till risken för att dö under de fem åren jämfört med traditionella och av oss inom vården ofta kontrollerade riskfaktorer som blodtryck och BMI-värden, säger Erik Ingelsson.
Exempelvis var dödligheten under uppföljningstiden nära fyra gånger högre bland män som promenerade långsamt jämfört med bland personer som brukade hålla en jämn, normal promenadtakt.
Av etablerade riskfaktorer för ohälsa och död hamnade bara rökning i den allra översta delen av topplistan över vilka faktorer som var starkast kopplade till risken för att dö under de närmaste åren.
Utifrån resultaten gick forskarna vidare och beräknade vilken kombination av frågor som med högst träffsäkerhet kan förutsäga en persons sammanlagda risk för att dö under fem år. Resultaten blev 13 frågor för män och 11 frågor för kvinnor, som ingår i den nya hälsoriskkalkylatorn.
Utifrån svaren levererar kalkylatorn en beräkning i procent över personens risk för att dö under de närmaste åren och också vad forskarna kallar för personens "Ubble-ålder".
– Ju lägre Ubble-ålder i förhållande till ens faktiska kronologiska ålder, desto bättre. Om Ubble-åldern däremot är högre än ens verkliga ålder innebär det att man löper högre risk att dö under de närmaste åren jämfört med jämnåriga av samma kön, säger Erik Ingelsson.
Forskarna betonar att beräkningarna endast påvisar statistiska samband och inte berör frågan om faktorerna som ingår i hälsoriskkalkylatorn i sig har negativa hälsoeffekter som orsakar död.
– Sannolikt speglar flera av dem snarare andra bakomliggande orsaker än att själva vara orsaker till ohälsa och död. Detta bör studeras närmare i uppföljande studier, men förtar inte värdet av det nya prognosinstrumentet, säger Erik Ingelsson.
Av faktorerna som ingår i riskkalkylatorn kan individen själv bara påverka några, till exempel rökning. Så vad kan en person med en mycket högre Ubble-ålder än sin verkliga ålder göra för att förbättra sina chanser till ett långt liv?
– Baserat på tidigare studier vet vi att ökad fysisk aktivitet, rökstopp och mer hälsosam diet kan minska risken för framtida sjuklighet och dödlighet. Även om många faktorer i vår hälsokalkylator inte går att påverka direkt kan förändringar av livsstilen ha indirekta positiva effekter även på dessa faktorer, säger Erik Ingelsson.
Kolla din egen risk: På ubble.co.uk kan du själv utan kostnad använda den nya hälsoriskkalkylatorn för att testa din egen risk för att dö under de närmaste fem åren.