Det är självklart att det ska finnas en nollvision för patientsäkerhet inom sjukvården. Ingen ska behöva skadas eller dö av felaktig diagnos eller behandling. Sjukvården ska vara säker. Det har ingen betydelse om det är landstinget eller en extern aktör som utför vården.

Alla vårdgivare ska ha patientsäkerhetsfrågan som en av de högst prioriterade frågorna. Vårdgivare som inte har det, ska inte få bedriva vård. Det måste vi som är förtroendevalda säkerställa.

Jag vill att alla medborgare i vårt län ska känna trygghet och säkerhet i alla kontakter med den sjukvård vi erbjuder. Jag vill också att all personal inom sjukvården ska känna trygghet och säkerhet och ha rätt förutsättningar att erbjuda säker sjukvård.

Varje år drabbas ca 100 000 patienter av vårdskador till följd av felaktig diagnos och behandling, som borde ha kunnat undvikas. Sjukvården, luftfarten och kärnkraften är verksamheter där säkerheten måste säkerställas med väl fungerande rutiner och kontroller.

Väl fungerande rutiner är en av nycklarna till en säker vård. Personalen, som är oerhört viktig, måste få rätt förutsättningar i form av klara och tydliga arbetsuppgifter, ansvar och befogenheter.

Brister i kommunikation tros till exempel ligga bakom två tredjedelar av alla fall där patienter får fel diagnos och behandling. Remisser som kommer på villovägar och därmed försenad undersökning, med oro för den enskilda är inget vi ska acceptera.

Genom att använda ett väl fungerade ledningssystem, med skrivna och väl inarbetade rutiner, minskar risken för att göra fel. Ett fungerande ledningssystem styr att kommunikation och dokumentation görs lika varje gång för att förhindra missförstånd och fel.

Vid kritiska steg inom sjukvården är det oerhört viktigt att inga missförstånd sker. Vid till exempel provtagning måste det säkerställas att rätt prov tas och att det skickas till rätt enhet. Svaren måste utvärderas och tolkas av rätt kompetenser och dokumenteras på ett tillförlitligt sätt.

Där fel och brister kan uppstå i arbetsprocesser måste riskanalyser göras och risker kartläggas och åtgärdas. Riskanalyser är till för att minimera fel. I riskanalyser ska alla tänkbara fel bedömas och åtgärder föreslås samt vidtas. Där risker finns, måste kontroller förstärkas för att minimera fel. Riskerna måste aktivt åtgärdas för att förhindra skador och dödsfall inom hälso- och sjukvården. Vår sjukvård måste vara kvalitetssäkrad.

Inom läkemedelsindustrin är riskanalyser ett måste och en självklarhet. Kontroller måste göras på rätt ställe i processen för att förhindra att felaktiga läkemedel når patienterna. Mix-up/sammanblandning av läkemedel eller att felaktig dos av ett läkemedel kommer ut på marknaden skulle få allvarliga konsekvenser.

Vidare gör rapportering och utredning av avvikelser att brister identifieras och korrigeras för att förhindra upprepning. Avv kelser ska också ses som en hjälp till ständiga förbättringar.

Akademiska sjukhuset genomför en patientsäkerhetssatsning som innehåller många av dessa komponenter. Exempelvis har ”TUB” – tidig upptäckt och säker kommunikation som ska minska vårdskador – införts. Resurser har öronmärkts för att införa ett ledningssystem samt en patientsäkerhetsenhet på Akademiska sjukhuset.

Regelbundna patientsäkerhetsronder är ett annat nytt inslag i arbetet med att förebygga vårdskador på Akademiska sjukhuset. Första ronden gjordes på kvinna/barndivisionen, vilket blev en framgång och nu har satsningen permanentats.

En positiv nyhet som visar att patientsäkerhetsarbetet bär frukt är att andelen vårdrelaterade infektioner minskat något jämfört med för ett år sedan. Detta visar att satsningar på bättre hygienrutiner och klädregler fungerar.

Sammanfattningsvis görs mycket inom vårt landsting för att förbättra patientsäkerheten, men mer behöver göras för att vården i vårt län ska vara trygg och säker.

Vi har ett fantastiskt sjukhus, Akademiska sjukhuset, som vi ska känna stolthet för.

Lena Bjuhr Erngren

ersättare (M) i landstingsfullmäktige

UNT 31/8 2012