• lördag 29 november 2014
Superettan. Svårt att se folk betala 2 300... Fotbollsbloggen Fotbollsbloggen
Vädersponsor:

Återinför värnpliken

Moderata Ungdomsförbundets ordförande Erik Bengtzboe ger sig i in i försvarsdebatten (UNT 13/10). Att motivera försvarets nya organisation med arbetslinjen är mycket tveksamt, skriver Aron Modig och Christian Carlsson.

Bengtzboe skriver att ett år nu har gått sedan värnplikten ”äntligen” slopades och hyllar det påskyndade och omvälvande beslutet som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd inom ramen för arbetslinjen. Detta är att dra den nymoderata politikomläggningen ett par steg för långt. Utgångspunkten för försvarspolitiken måste alltid vara Sveriges försvarsförmåga, inte storleken på ungdomsarbetslösheten.

Bengtzboe framhåller i sin debattartikel att Försvarsmakten så här långt haft ett söktryck på nära tio sökanden per plats och menar att detta möjliggör rekrytering av de bäst lämpade och högst motiverade soldaterna. Han glömmer dock att värnpliktens avskaffande i realiteten inneburit en kraftig minskning av rekryteringsunderlaget till försvaret. Vi har gått från en rekryteringsbas på drygt 50 000 män per år till att 22 000 personer sökt Försvarsmaktens vakanta platser. Det är uppenbart att de som är bäst lämpade att försvara Sverige inte nödvändigtvis återfinns bland dem som aktivt söker sig till försvaret.

Värnpliktens avskaffande riskerar därför att, tvärtemot vad Bengtzboe vill göra gällande, innebära en kvalitetssänkning på soldaterna och i förlängningen ett sämre skydd av Sverige. Erfarenheten från andra länder i Europa där värnplikten avskaffats, som exempelvis Storbritannien och Nederländerna, visar också på att övergången till yrkesarmé i högre grad än tidigare lett till rekrytering av lågutbildade och ekonomiskt utsatta. Det har varit svårt att rekrytera de personer som skulle behövas i ett modernt och högteknologiskt försvar.

Bengtzboe påstår vidare att de frivilliga rekryterna klarat sig bättre i urval och tester än de sista årens värnpliktiga. Sanningen är dock att antagningskraven sänktes från redan låga nivåer vid övergången från värnpliktsförsvar till det nya frivilligförsvaret. Detta var omdömeslöst. Redan under de sista åren med värnplikt skickades alltför många soldater hem för att de inte klarade av de fysiskt krävande utbildningarna. Antagningskraven till grundläggande militärutbildningen hade snarare behövt höjas. Det är onekligen svårt att förstå hur summan av minskad bredd på rekryteringsunderlaget och sänkta antagningskrav skulle kunna leda till ett bättre försvar.

För Bengtzboe återstår då att referera till värnplikten som en ”relik från en annan tid av plikt och tvång” samt att utmåla densamma som ”ett nödvändigt ont som stal ett år från annat i livet.” Med all önskvärd tydlighet illustrerar han hur det egna självförverkligandet i den nymoderata verkligheten i alla lägen sätts över alla andra värden. Vi unga kristdemokrater, liksom den stora majoriteten av svenska folket, delar inte den synen. Vi tycker inte att ett år av försvarsutbildning i rikets tjänst är att betrakta som en stöld från individen. Vi ville behålla värnplikten eftersom det för oss står klart att arbete för värden som frihet, demokrati och människovärde i vissa situationer måste få stå över det egna jaget, om det leder till det gemensamma bästa.

Som medborgare har man nämligen inte enbart att kräva sina rättigheter, utan också att leva upp till plikter och skyldigheter. Tanken att man som medborgare ska kunna välja att avstå från att försvara friheten och demokratin är för oss främmande. Den som är bäst lämpad att försvara Sverige ska också kunna tas ut för att försvara landet då detta är nödvändigt. Därför är det vår grundinställning att Försvarsmaktens utbildningssystem även i fortsättningen ska bygga på plikt – inte på frivillighet. Ett sådant system ska kompletteras med kontrakterade och samövade förband som omedelbart är redo att sättas in i insatser hemma och utomlands.

Att Sverige har en hög arbetslöshet bland unga är i sig en skamfläck på det borgerliga styret. Vi unga kristdemokrater ser gärna fler soldater och en högre försvarsbudget, men försvaret är inte, och ska inte vara, någon arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Försvaret har vi för att försvara Sverige, vår frihet och demokrati samt människovärdet. Därför är det försvarslinjen – inte arbetslinjen – som måste vara överordnad inom Försvarsmakten. Allt annat är både orimligt och ansvarslöst.

Aron Modig

Förbundsordförande för

Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU)

Christian Carlsson

Andre vice förbundsordförande för

Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU)

UNT 19/10 2011

 

Debatt