Sen 2014 är det 10 000 fler som jobbar i Uppsala län. Det betyder inte att vi är nöjda. Vi vill att det skapas fler jobb så att alla som kan jobba också har ett jobb att gå till – många av dem kommer vara i små- och medelstora företag. Som Anders Hedberg (unt.se/debatt 7/4) pekar på är fler arbetande det bästa sättet att få in mer skatteintäkter. För den som värnar välfärden är sysselsättningen och ordning och reda i statsfinanserna alltid centralt. Det är därför vi sätter jobben först.

3:12-reglerna är det som styr hur stor del av inkomsterna kvalificerade delägare i fåmansföretag kan ta ut som lägre beskattad kapitalinkomst.

Regelverket har setts över ett antal gånger de senaste åren, bland annat under den förra regeringen. Avsikterna har varit goda, men utrymmet för att räkna inkomst som lägre beskattad kapitalavkastning har vuxit kraftigt. År 2014 hade svenska småföretagare kunnat spara ett sammanlagt sådant utdelningsutrymme på nästan 750 miljarder kronor för kommande år. Spänningarna mellan beskattning av kapitalinkomster och förvärvsinkomster har samtidigt i stort sett fördubblats. Bolagsskatten har också succesivt sänkts från 28 till 22 procent. Incitamenten för inkomstomvandling har därigenom ökat.

Men alla som använder sig av reglerna tar inte samma risk. Den som fakturerar en eller ett fåtal uppdragsgivare istället för att ta anställning är inte nödvändigtvis jämförbar med den som med egna eller lånade pengar bygger upp ett litet företag.

En läkare som är anställd i ett landsting kan få ut över 100 000 kronor netto mindre per år än en kollega som från eget bolag fakturerar motsvarande bruttolön.

Hedberg ställer tre mycket viktiga frågor till mig som ringar in svårigheten att utforma skatteregler som gör alla till vinnare. När gränser i regelverk dras finns det alltid de som känner sig förfördelade.

I den promemoria som nu remitteras föreslås att ägarskiften mellan närstående underlättas, att beräkningen av det lönebaserade utrymmet ändras, att kapitalandelskravet utformas som ett nytt tak för det lönebaserade utrymmet, att uppräkningen av sparat utdelningsutrymme begränsas, att ett gemensamt takbelopp för utdelning och kapitalvinst införs, samt att skattesatsen inom gränsbeloppet höjs till 25 procent – samma som gäller för onoterade andelar.

Dessa förändringar minskar möjligheterna till inkomstomvandling, minskar spänningarna mellan olika typer av inkomster och ökar neutraliteten i skattesystemet.

Regeringen har eftersträvat bästa möjliga balans mellan att motverka konstlade bolag och säkra fortsatt goda skattevillkor för företagande och entreprenörskap. Förändringarna innebär större skatteintäkter, vilket utifrån de justeringar som har gjorts sedan 2006, inte minst av bolagsskatten, är en rimlig riktning.

Utredningen hade även föreslagit en sänkning av schablonbeloppet i förenklingsregeln. Förenklingsregeln används av omkring 70 procent av delägarna och framför allt av de minsta företagen och nystartade företag. Regeringen har därför valt att inte sänka schablonbeloppet. Delägarna i de minsta företagen kommer även i framtiden ha möjlighet att tillsammans ta ut 2,75 inkomstbasbelopp, cirka 170 000 kronor, som inkomst av kapital. Av samma skäl har regeringen valt att inte gå vidare med utredningens förslag om att höja löneuttagskravet. Även utredningens förslag om beräkningen av det lönebaserade utrymmet har justerats med hänsyn till små företags och nystartade företags förutsättningar.

Sedan tidigare har regeringen presenterat ett förslag om skattelättnad för vissa personaloptioner.

Nyligen remitterades regeringens förslag om att fler företag ska kunna få nedsatta arbetsgivaravgifter när de anställer sin första medarbetare. Regeringen tar ansvar för politiken som helhet och Finansdepartementet remitterar nu ett förslag där generationsväxlingar underlättas, skattenivån justeras och de minsta företagens förutsättningar prioriteras, så att Sverige fortsätter vara ett sammanhållet land där människors drivkraft leder utvecklingen framåt.

Vi socialdemokrater är stolta över att småföretagen i Sverige växer och vi jobbar för att de ska fortsätta bli fler och större.

Agneta Gille (S)