Betty Malmberg (M) frågar i en debattartikel (UNT 18/8) vad regeringen vill med svensk högskola. För oss är ambitionen solklar. Sverige ska vara en ledande kunskaps- och forskningsnation. Kvaliteten på den utbildning och forskning som bedrivs på landets lärosäten ska ytterligare stärkas och utvecklas.

Förslaget om breddat deltagande som Malmberg kritiserar handlar inte om sänkta krav utan om att se till att pedagogik och undervisning ska ge förutsättningar för att möta studenter som uppfyllt behörighetskraven oavsett bakgrund.

Redan i dag arbetar många lärosäten, till exempel Uppsala universitet, med breddat deltagande. Det handlar inte om att sänka kraven på studenterna utan om att möjliggöra för studenter med olika bakgrunder och förutsättningar att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Mer lärarledd tid, pedagogisk kompetensutveckling och förstärkt studievägledning är några exempel på insatser som kan främja breddat deltagande.

Regeringen prioriterar att kvaliteten är hög på alla landets lärosäten. Vi investerar därför i kvalitetsförstärkningar i form av kvalitetsmedel, höjda forskningsanslag samt ett nytt sammanhållet kvalitetsutvärderingssystem, vilket innebär att Sverige för första gången har ett sammanhållet arbete för kvalitetssäkring av utbildning och forskning.

Universitet och högskolor behöver fortsätta att utvecklas.

För att möta framtidens utmaningar behöver vi ett nytt styr- och resurssystem som både värnar den fria akademin och ger incitament att öka samverkan mellan lärosäten och övriga samhället.

Universitet och högskolor behöver vara attraktiva som arbetsgivare och jämställdheten behöver öka för att Sverige ska fortsätta vara en världsledande utbildnings- och forskningsnation.

Riksdag och regering har bedömt att lärosätena själva har bäst kompetens att utforma innehåll och upplägg på utbildning och forskning. Den stora autonomi lärosätena har syftar till att underlätta samarbeten, långsiktighet och akademisk frihet för dem som verkar inom forskning och utbildning.

Den akademiska friheten ska värnas, och handlar till exempel om att forskare fritt ska kunna välja sitt forskningsämne och formulera sina forskningsfrågor.

En högskolas lokaliseringsort är dock en annan typ av fråga, som bland annat måste utgå från nationella behov, strategier och prioriteringar. En viktig del i den svenska modellen är att det är möjligt att kunna studera vidare, byta karriär och fortbilda sig under hela livet och i hela landet. Kompetensförsörjning är grundläggande för orters och regioners utveckling och högre utbildning en katalysator för tillväxt och utveckling.

Vi är övertygade om att Sverige bäst möter framtiden genom att fortsätta investeringar i högre utbildning och forskning. Samhällets och arbetsmarknadens utveckling för med sig högre kunskapskrav och ökade behov för individen att kunna växa och växla genom hela yrkeslivet.

Thomas Strand, ledamot (S) i riksdagens utbildningsutskott