Är EU fortfarande den union som folket röstade ja till? Frågan ställs på allvar i Storbritannien och senast 2017 väntas britterna rösta om sitt medlemskap i unionen. Opinionsmätningarna ger än så länge inga klara besked om utfallet i folkomröstningen. Många bedömare menar dock att risken för ett ”Brexit” är överhängande om inte premiärminister David Cameron får igenom sina krav på långtgående reformer av EU. Än så länge har han inte fått några definitiva besked, men risken för ett utträde framkallar nervositet i Europa.

I svensk debatt tycks mest en aspekt av Brexit väcka intresse: nämligen hur olyckligt det vore för Sverige med en union utan Storbritannien. Det ligger mycket i den oron. Sällan berörs dock frågan om de skeptiska britternas EU-kritik är befogad.

Det är symptomatiskt för den svenska Europadebatten. De stora frågorna kring EU-projektet har blivit försummade. Dessutom kan få partier presentera ett tydligt mål för EU:s långsiktiga utveckling.

Artikelbild

Henrik Hall

Avsaknaden av debatt är problematisk eftersom unionens inflytande har ökat dramatiskt sedan medlemskapet 1995. Såväl parlamentet som kommissionen har stärkt sitt inflytande över medlemsländerna och numera påverkas majoriteten av svensk lag av EU. Dessutom hörs inte minst kommissionärer tala om bildandet av ett ”Europas förenta stater”.

Denna utveckling har pågått samtidigt som unionen lider av legitimitetsproblem och knappt hälften av européerna röstar i Europaparlamentsvalen.

Det är slutligen medlemsländernas uppgift att avgöra unionens utveckling. För det krävs dock en levande dialog om vilka värderingar som ska bygga Europa – därför har vi grundat Borgerligt Europaforum.

Vi vänder oss emot den federalistiska utvecklingen av EU och vill se ett europeiskt samarbete byggt på frihandel, fri rörlighet och medlemsländernas rätt till självbestämmande. Borgerligt Europaforums intresse är dock i första hand att främja den svenska Europadebatten, eftersom det är en av vår tids stora frågor.

Artikelbild

Joakim Tholen

Nedan följer några av de frågeställningar som vi anser har försummats i den svenska debatten:

• EU:s inflytande måste problematiseras. Har medborgarna haft möjlighet att ta ställning till den maktförskjutning som ägt rum sedan medlemskapet 1995? Är den önskvärd eller inte? Vilka frågor hanteras bättre på överstatlig nivå och vilken makt borde lämnas åt medlemsländerna? Bör Sverige förbli självständigt eller på sikt bli del av en europeisk stat?

Artikelbild

| Viktoriya Khromchanka

• EU är ett av historiens mest framgångsrika fredsprojekt, men vilka värderingar ska fortsatt bygga det europeiska samarbetet? Är det fortfarande den liberala grundtanken om fred, frihandel och fri rörlighet? Eller ska framtidens EU vara en federal välfärdsstat?

• På kontinenten växer missnöjesrörelser som alla förenas i att de vill begränsa den fria rörligheten och upplösa unionen – i svensk debatt representerade av Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet.

Hur ska missnöjesrörelserna stoppas och hur ska den oro som deras väljare uttrycker bejakas?

• Storbritannien är en av Sveriges allierade i EU. Om britterna väljer att lämna unionen: finns det då möjlighet att driva unionen i en riktning som gynnar svenska intressen?

Om inte: Hur ska britterna övertygas om att stanna kvar? Om de trots allt lämnar EU: ska Sverige följa efter?

Svaret på dessa frågor är avgörande eftersom de sätter gränsen för vilket inflytande som kan lämnas åt EU – därför är det frågor som Borgerligt Europaforum kommer att arbeta för att våra makthavare besvarar.

Henrik Hall

Joakim Tholén

Sten Storgärds

Viktoryia Khromchanka

Borgerligt Europaforum