När kommunstyrelsen i dag sammanträder för att ta itu med den angenäma uppgiften att för åttonde året i rad hantera ett ekonomiskt överskott är det lätt att glömma att Uppsala kommun under lång tid befann sig under isen. Vägen från ständiga budgetunderskott till ett plusresultat på 334 miljoner kronor för 2010 och en ekonomi i balans kantades av mycket dramatik, tuffa beslut och plågsamma konsekvenser.

Majoriteter under både socialdemokratisk och moderat ledning har sedan dess noga sett till att rätta munnen efter matsäcken. Kommunens möjligheter att investera i utveckling och en bra service till Uppsalaborna är och förblir beroende av en välskött ekonomi.

Ökade skatteintäkter och den ekonomiska återhämtningen efter 1990-talets krisår gjorde förstås sitt, men det räcker inte som förklaring.

Att Uppsala kommun under socialdemokratisk ledning lyckades vända underskott till överskott beror på att ökningen av kommunens kostnader kunde bromsas upp. Kommunens förmåga att möta och hantera kommande kostnadsökningar är därför helt avgörande för om kommunen ska kunna satsa offensivt, klara sina åtaganden och behålla en ekonomi i balans även i framtiden.

Självklarheter som att den som vill höja ambitionsnivån också måste redovisa hur det ska finansieras och att budgetar är till för att följas är i dag just självklarheter, tack och lov. Men en god ekonomisk hushållning handlar inte enbart om att få räkenskaperna att gå ihop. Lika viktigt är att våra gemensamma skattepengar används till rätt saker och så effektivt som möjligt. Med den ekonomiska saneringen i hamn och kontroll över kommunens ekonomi är vi mogna för att ta den goda ekonomiska hushållningen ett steg längre.

För nog finns det mycket utöver en självklar budgetdisciplin som kan minska kommunens kostnader och frigöra resurser till annat? Svaret stavas tidiga insatser för att förebygga och bryta utanförskap, kriminalitet och utslagning.

Trots en god ekonomi är Uppsala en kommun med stora klyftor och många i arbetslöshet och utanförskap. Kommunens egna undersökningar visar också att hälsa och välfärd är ojämlikt fördelat mellan olika grupper och stadsdelar. Nyligen rapporterade Rädda Barnen att mer än vart tionde barn i Uppsala lever i fattigdom. Och den siffran förväntas öka.

Marginaliseringens mänskliga pris är uppenbart men vi underskattar ofta utanförskapets ekonomiska konsekvenser för individen och för samhället i stort.

Nationalekonomen Ingvar Nilsson har räknat på utanförskapets kostnader. Av en årskull barn som växer upp i Uppsala beräknas 287 av totalt 2 239 personer hamna i ett mer eller mindre permanent utanförskap präglat av arbetslöshet, sjukdom eller missbruk.

Den totala samhällsekonomiska förlusten av att dessa barn inte får chansen att skaffa sig ett arbete och en framtid uppgår till hisnande fyra miljarder kronor under en 45-års period, från det att de träder in i vuxenlivet tills de uppnår pensionsålder. Och då pratar vi bara om en årskull.

Att förebygga och förhindra att unga på glid hamnar snett i livet sparar både mänskligt lidande och pengar. Men med en kommunal planering som i praktiken sällan ser längre än till nästa budgetår har det visat sig svårt att få fram pengar till förebyggande insatser. Här krävs nya grepp!

Investeringar i byggnader och infrastruktur är vardag i den kommunala verksamheten. Men att på samma sätt investera i människor har hittills varit nästan omöjligt. Trots kunskapen om det förebyggande arbetets betydelse används resurserna i allt för stor utsträckning till att reparera skadorna i efterhand.

Vi vill använda en del av det överskott som redovisas i Uppsala kommuns bokslut för 2010 till sociala investeringar. Det handlar inte om någon engångsinsats utan om att styra om resursanvändningen över tid så att ett nytt förhållningssätt med ett större fokus på tidiga insatser kan få fäste.

Med kunskapsbaserade metoder och utifrån aktuell forskning om hur vägen in i utan­förskap ser ut ska investeringar i förebyggande arbete göras. Det kommer att minska kommunens kostnader i framtiden samtidigt som mänskliga vinster uppnås.

Norrköpings kommun var förra året först ut i landet med att påbörja ett arbete med sociala investeringar. Även Umeå kommun har aviserat att de kommer att använda en del av årets resultat för att möjliggöra sociala investeringar. Och från Nynäshamns kommun finns goda erfarenheter när det gäller att upprätta sociala bokslut för att följa upp förebyggande insatser och beräkna vad de ger i kostnadsminskningar.

Vi hoppas nu på en bred politisk uppslutning bakom vårt förslag att avsätta resurser till sociala investeringar i Uppsala. Pengar som ska öronmärkas för att skapa en bättre framtid för många och dessutom ge avkastning. Att förebygga är god ekonomisk hushållning.

Marlene Burwick
kommunalråd (S)
Erik Pelling
kommunalråd (S)
UNT 13/4 2011