När jag går och handlar livsmedel så tar jag gärna en plastkasse. Då får jag samtidigt en en soppåse.Är jag mer miljömedveten om jag inte tar en plastkasse när jag handlar med motiveringen att den kan hamna i havet? Plast i havet kommer enligt Waste Free Oceans till 88 – 95 procent från 10 floder varav 8 i Asien.De största förorenarna är Yangtsefloden i Kina och Ganges i Indien. Hindrar man utsläppet av plast från dessa 10 floder har man till stor del löst problemet. Den plast som flyter i land i Sverige har ofta sitt ursprung från andra länder och förs med havsströmmarna till framför allt västkusten.

I EU har man satt ett mål om att alla plastförpackningar ska återvinnas 2030. I dag återvinns endast 26 procent.

En tredjedel av de 50 miljoner ton plast som produceras i EU sorteras. Hela 93 procent av plasten som tillverkas i EU kommer från jungfruligt material. Det stora problemet är att det är skillnad på olika plastsorter beroende på om de är nedbrytbara eller inte.

Artikelbild

Roland Ekstrand

Organisationen Plastics Recyclers Europe har påpekat problemet: Om det bara finns en mindre del nedbrytbar plast i det återvunna plastmaterialet så medför det att sprickor uppstår i den nytillverkade plasten vilket betyder att användningen av återvunnen plast blir begränsad på grund av kvalitetsbrister. Andelen nedbrytbar plast ökar i vårt land och kan medföra att det blir allt svårare att hitta användningsområden för den insamlade plasten.

I vårt land har vi insamlingssystem av plast för återvinning men problemet är att vi inte skiljer på olika plastsorter. I och med att det inte finns någon märkning på plasten så vet vi inte vilken sort plast som vi lämnar till återvinning. Man borde införa ett märkningssystem på plast där det klart framgår om den är nedbrytbar eller är tillverkad av petroleumprodukter som gör den hållbar.

Vi använder plaströr i vattenledningar och denna plast vill vi att den håller i minst 100 år utan att påverkas. Det finns andra appliceringar av plast där hållbarheten är av avgörande betydelse. Frågan är varför vi över huvud taget använder nedbrytbar plast som är tillverkad av biologiskt material? Svaret blir dels för att inte använda fossila resurser, dels för att om plasten hamnar i naturen så kommer den att brytas ner av mikroorganismer.

Att plast inte hamnar i naturen är till stor del beroende på att vi i Sverige har haft ett bra insamlingssystem av avfall. Kommunen har ett insamlingsmonopol av hushållsavfall som gör att människor lätt kan bli av med sitt avfall. Förpackningsindustrin svarar också för en stor del av insamlingen av avfall och här utgör plasten en betydande del. Nedskräpningen med plast som inte bryts ner sker i dag efter våra vägar där det inte finns tillräckligt med sopcontainer eller att man inte tömmer dem så ofta som behövs.

Under senare tid har problemet med mikroplaster blivit aktuellt. När vi tvättar våra kläder som innehåller olika syntetmaterial hamnar mikroplasterna i avloppsvattnet. SLU har gjort beräkningar på att 110 000 – 730 000 ton mikroplaster ackumuleras i avloppsslammet i Europa och Nordamerika och som kommer från hushåll, industrier och ytvattenavrinning.

Men den del som inte ackumuleras i slammet går igenom reningsverken och hamnar i sjöar och hav. Möjligheter finns att ta bort mikroplasterna med att använda membranfilter i reningsverken som inte släpper igenom mikroplaster. Mikroplasterna hamnar i så fall i slammet. Sprider vi detta slam så kommer stora mängder plast att hamna på våra åkrar. Vilken lantbrukare vill använda detta slam när man inte vet hur grödorna kommer att påverkas?

Användningen av plast i olika former ökar ständigt i hela världen. Om vi inte lyckas med att skapa återvinningssystem där plaster av olika ursprung sorteras var för sig så att de går att använda i nyproduktion utan kvalitetsförsämringar, återstår ofta att bränna plasten för att ta tillvara den energi som finns lagrad. På de flesta ställen där vi har materialåtervinning finns också sortering av plast och vi sorterar gärna ut plasten eftersom att vi hoppas att den kan komma tillbaka i olika former som återvunnen plast.

Om huvuddelen av den insamlade plasten i dag inte går att återvinna så finns det all anledning att diskutera hur vi löser problemet. Plast i olika former har kommit för att stanna och användningen av allt fler sorters plast ökar ständigt.

Roland Ekstrand
Svensk Klimatcertifiering AB

Fotnot: Svensk Klimatcertifiering AB arbetar med att klimatcertifiera företag och organisationer som aktivt försöker minska sin klimatbelastning