Under ett år har Uppsala varit stolt innehavare av Världsnaturfondens (WWF:s) utmärkelse Sveriges klimatstad, och det är dags att lämna epitetet vidare till en annan kommun. Det kan inte uteslutas att utmärkelsen som sådan bidragit till att en del nya framsynta beslut har fattats, till exempel att kommunens upphandling av livsmedel ska vara hundra procent ekologisk senast år 2023. Helt klart har utmärkelsen också medfört att vi nu har fullständig enighet i frågor där det tidigare har funnits politiska strid, till exempel biogasanläggningen.

Men det vi tyvärr framför allt lärt är att inte ens som Sveriges klimatstad har Uppsala kunnat nå det viktigaste: att få ner utsläppen av växthusgaser i en takt som gör att vi klarar de utsläppsminskningar som är nödvändiga.

Många förslag och planer ligger dessutom framme för kommande beslut som skulle leda utvecklingen åt helt fel håll, så som nya bilbroar över Fyrisån och kraftig utökning av antal bilparkeringar i city – trots att även alliansen medger att det ökar biltrafiken. Törs vi ens hoppas på att alliansen drar tillbaka de värsta förslagen när kommunledningen inte längre har WWF:s ögon på sig? Miljöpartiet vill däremot att Uppsala nu ska gå från ord till handling, så att vi snabbt kan få en minskning av växthusgaser.

Vad gäller utsläppen från trafiken vill Miljöpartiet förverkliga planerna på tågstopp i bland annat Bergsbrunna, Vänge och Järlåsa, och på spårtrafik i staden.

En modern, stadsmässig spårvagnstrafik är det som i ett slag kan öka andelen kollektivtrafikresenärer och samtidigt bidra till en positiv stadsutveckling, genom att återvinna gaturum från trafik till folkliv. Fler gågator och i övrigt mindre biltrafik i stadskärnan ger oss både en renare luft och en mer trivsam stadsmiljö. Samtidigt ska förstås Uppsala utvecklas till Sveriges bästa cykelstad.

Energiförsörjningen är en annan viktig pusselbit. Vi står väldigt frågande inför varför alliansen i Uppsala inte gör som många andra borgerligt styrda kommuner - väljer att investera i egen förnybar elproduktion. Här finns ju, utöver miljövinsten, också stora kostnadsbesparingar att göra! Kommunens fastigheter, både verksamhetslokaler och Uppsalahems bestånd, måste också bli mer energieffektiva. All nyproduktion ska vara lågenergihus, och det befintliga beståndet kraftigt förbättras.

Alliansens syn på naturområden är ett annat område där det finns mycket att önska. Inte minst är det beklämmande hur världsarvsfrågan riskerar att spelas bort. Miljöpartiet vill att både Årike Fyris och Hammarskog inrättas som naturreservat, men också att alla uppsalabor ska ha ha tillgång till en park eller annat naturområde på högst fem minuters promenadavstånd. Att värna grönstrukturen är både en klimatfråga och en folkhälsofråga, eftersom forskningen visar klart samband mellan folkhälsa och bostadsnära tillgång till grönområden.

Det alliansen förvaltat väl under året som Sveriges klimatstad är strukturer för samverkan med andra aktörer inom ramen för Uppsala klimatprotokoll. Det står fullständigt klart att kommunen inte klarar att uppnå klimatmålen på egen hand, arbetet måste göras gemensamt med andra större organisationer och företag. Men behovet av samverkan får aldrig rättfärdiga passivitet och minsta gemensamma nämnare aldrig vara utgångspunkten. Kommunen måste hela tiden våga gå före, ta ledarskap i det omställningsarbete som är nödvändigt.

Efter en tid av särskild uppmärksamhet åt en viss fråga finns alltid risk för en backlash. Vi känner därför viss oro att alliansen nu lutar sig tillbaka i tro att klimatfrågan var en punkt på agendan som man nu kan bocka av. Så är ju långt ifrån fallet. Rent krasst har vi de tuffaste besluten framför oss.

Enklare åtgärder, så kallat lågt hängande frukter, finns fortfarande. Men framöver kommer vi se hur det blir allt svårare att få ner utsläppen.

Även om tiden blir allt mer knapp står Miljöpartiet fast vid målsättningen att kommunens utsläpp av växthusgaser år 2020 ska ha minskat med 50 procent i förhållande till nivån år 1990 i absoluta tal. Alliansen väljer att mäta per capita, vilket i en växande kommun är en mycket svag målsättning. Men för att uppnå Miljöpartiets mål måste alla beslut som tas leda åt rätt håll. Om vi exempelvis ser en etablering av lågprisflyg på Ärna förverkligas eller externhandel i Fullerö som slår ut bostadsnära butiker blir målet omöjligt att nå. Det är därför ingen överdrift att hävda att Miljöpartiet behövs både i kommunledningen och regeringen efter höstens val!

Niclas Malmberg, förstanamn på Miljöpartiets riksdagslista i Uppsala län (MP)

Maria Gardfjell, kommunalråd (MP)