Den 2 maj väntas EU-kommissionens förslag till ny flerårsbudget för år 2021 och framåt.
Genom tolv universitetsnätverk uppmanar nu ett stort antal europeiska universitet EU att dubblera anslagen för forskning, innovation och utbildning.
Som medlemmar av nätverken och undertecknare av uppmaningen delar vi synen på att kraftigt ökade EU-anslag är nödvändiga för att Europa ska kunna möta de utmaningar som vi tillsammans måste hantera i en nära framtid.
EU behöver satsa dubbelt så mycket på forskning, innovation och utbildning för att säkra spetsforskning som kan lösa framtida samhällsutmaningar. Andra vinster skulle vara nya arbetstillfällen och mer inkluderande samhällen. Men det är viktigt att ökade EU-anslag kompletterar – inte ersätter – nationella satsningar.
En dubblering av EU:s anslag i kombination med tillräckligt stora nationella satsningar skulle skapa 650 000 arbetstillfällen och göra EU till en global ledare inom viktiga områden.
Hållbar energi, kampen mot infektionssjukdomar, ekonomi och smarta fordon är några exempel. Fördubblade anslag skulle också stimulera till mer inkluderande samhällen, minska ojämlikheten i Europa och öka kunskapsbasen för hållbar tillväxt. Motsvarande vinster kan uppnås även på nationell nivå med tillräckligt stora statliga anslag. Enligt en gemensam EU-överenskommelse bör de nationella satsningarna uppgå till tre procent av BNP.
- EU-finansiering som komplement till nationell finansiering har följande positiva effekter:
- EU-medel gör det möjligt att driva ett större antal stora projekt långsiktigt genom att de kompletterar – inte ersätter – nationell finansiering.
- EU-medel ger synergier, minskar risken för att samma sak görs på flera ställen och skapar en gemensam europeisk kritisk massa inom viktiga områden.
- EU-medel leder till att de bästa projekten och de mest framstående forskarna lättare identifieras och att de mest lovande projekten därmed får finansiering.
- EU-medel skapar många nya karriärvägar för nästa generations forskare och innovatörer genom att de möjliggör mer omfattande forskningsprojekt och därigenom nya tjänster för bland annat unga forskare.
EU:s nuvarande forskningsprogram Horisont 2020 är det största hittills, med 80 miljarder euro till forskning och innovation under sju år. Ändå är det underfinansierat.
Den nuvarande budgeten stödjer mindre än ett av fem projekt som bedömts tillhöra de projekt som klassats som excellenta.
Därmed ges många projekt av mycket hög kvalitet aldrig möjligheten att genomföras. Med en ökning till 160 miljarder euro i nästa ramprogram kan de satsningar göras som krävs för att Europa ska kunna utveckla hållbara samhällen och stå fortsatt starkt globalt, framhåller de tolv universitetsnätverken i sin uppmaning.
I en tid då flera grundpelare för demokratiska samhällen, som öppenhet och tillit, ansätts från olika håll har akademin en viktigare roll än någonsin att bidra med fakta, kritiskt tänkande, trovärdighet och långsiktighet. Universiteten är och vill vara starka och engagerade partner både i sökandet efter lösningar på framtida samhällsutmaningar och för att öka regional utveckling, hållbarhet och konkurrenskraft – inom EU och nationellt. Detta gör vi genom spetsforskning som i allt högre grad är utmaningsdriven, genom samverkan med samhällets övriga aktörer och genom att utbilda för framtiden.
Men för att tillräckligt snabbt kunna nå resultat i linje med FN:s 17 hållbarhetsmål måste den offentliga finansieringen vara både tillräckligt stor och långsiktig – inom EU och nationellt.
Vi uppmanar därför den svenska regeringen att i förhandlingarna om EU:s budget arbeta för att en större andel av budgeten avsätts för forskning, innovation och högre utbildning.
Hans Adolfsson, rektor Umeå universitet
Stefan Bengtsson, rektor Chalmers
Birgitta Bergvall-Kåreborn, rektor Luleå tekniska universitet
Helen Dannetun, rektor Linköpings universitet
Peter Högberg, rektor Sveriges lantbruksuniversitet
Sigbritt Karlsson, rektor KTH
Ole Petter Ottersen, rektor Karolinska institutet
Torbjörn von Schantz, rektor Lunds universitet
Lars Strannegård, rektor Handelshögskolan i Stockholm
Astrid Söderbergh Widding, rektor Stockholms universitet
Eva Wiberg, rektor Göteborgs universitet
Eva Åkesson, rektor Uppsala universitet