Ungdomar känner sig ofta osäkra inför sitt val av gymnasieutbildning. Det är mycket information att sätta sig in i och det stora och varierande utbudet förmildrar inte omständigheterna. Större gymnasiemässor hålls årligen där tusentals ungdomar förväntas botanisera och sålla bland utställare från gymnasieskolorna. Det gäller att välja rätt skola.
Eleverna, som primärt är i 15-årsåldern, blir stressade och oroade över att de i viss utsträckning väljer sin framtida yrkeskarriär. För att kunna göra väl avvägda val är det av största vikt att eleverna får hjälp av en utbildad studie- och yrkesvägledare. Dessvärre har förutsättningarna för att få adekvat hjälp försämrats drastiskt det senaste decenniet.
Under de senaste tio åren har andelen elever som byter gymnasieprogram ökat kraftigt. De undersökningar som har gjorts för att finna orsaken till detta påvisar att otrivsel och bristande intresse för programmet är två stora påverkansfaktorer. Många elever som byter program gör det även på grund av att de är besvikna på programmets innehåll kontra vad som utlovades via den reklam de fick ta del av innan valet gjordes. För att komma till bukt med den här växande problematiken är det av stor vikt att eleverna får tillgång till en välfungerande studie- och yrkesvägledning.
En överväldigande majoritet av eleverna uppger att studie- och yrkesvägledaren hade för liten inverkan på deras gymnasieval och mer än var tionde elev uppger att de inte har fått någon vägledning alls. Samtidigt har varje studie- och yrkesvägledare i högstadieskolan ansvar för i genomsnitt 501 elever. Det är därför inte helt överraskande att var tredje elev uppger att de hade valt ett annat program om de fick chansen att välja på nytt.
Graden av studie- och yrkesvägledning i grundskolan påverkar elevernas benägenhet att göra studieavbrott eller programbyte i gymnasieskolan. Elever som gått på en grundskola med låg studie- och yrkesvägledartäthet löper 20 procent högre risk att göra studieavbrott i gymnasieskolan, en risk som i sin tur har ökat med 27 procent på bara några år. Att alla elever får tillgång till en kvalitativ studie- och yrkesvägledning är inte bara av vikt för den enskilde individen, utan medför även stora samhällsekonomiska besparingar.
Välfungerande studie- och yrkesvägledning har en kompensatorisk effekt för eleverna avseende sannolikheten att de fullföljer sina gymnasiestudier, vilket är av central vikt för elevernas fortsatta arbetsliv.
Svensk skola behöver en likvärdig vägledning över hela landet och den skiftande kvaliteten på tillgången kräver en utökad statlig styrning. Huvudmännen har inte tagit ett tillräckligt stort ansvar i att erbjuda alla elever välgrundad hjälp i deras val och resursfördelningen för vägledningen måste ha starka kompensatoriska inslag. Det fria skolvalet måste följas upp av en statlig satsning på en stark och kvalitativ studie- och yrkesvägledning för landets elever. Alla elever måste få hjälp med att ta välgrundade beslut inför framtiden.
Isak Skogstad, ordförande Lärarnas Riksförbund Studerandeförening
Emil Gustavsson, ordförande Sveriges Elevkårer