Alla är överens om att den svenska skolan behöver fler lärare. Alarmerande rapporter visar att om inte den negativa trenden bryts kommer det att saknas tiotusentals lärare inom en snar framtid. För att lösa lärarbristen föreslår regeringen att lärarutbildningen ska byggas ut med flera tusen platser. Det kan vid första anblick låta som ett klokt förslag, men som i många andra samhällsfrågor är det sällan de enklaste svaren som är de rätta. Vi menar att Sveriges största utbildning, lärarutbildningen, behöver mer kvalitet – inte kvantitet.

Kan vi stärka lärarutbildningens kvalitet kommer dess attraktivitet återupprättas. Dessvärre är varken utbildningens kvalitet och kravnivå tillräckligt hög. Självfallet finns det inget alexanderhugg för att få fler att söka sig till läraryrket; lärarnas arbetsmiljö och lönevillkor är fortsatt eftersatta. I ett långsiktigt perspektiv är en kvalitetsförbättring av lärarutbildningen en nödvändighet.

Varje år påbörjar ett stort antal studenter en lärarutbildning. Söktrycket är dock fortsatt lågt. De senaste fem åren har det i genomsnitt varit 1,1 sökande per plats till ämneslärarutbildningen. På flera håll i landet råder det inte ens konkurrens om platserna. Även om en tidigare undersökning från Lärarnas Riksförbund visar att många lärarstudenter har höga meritvärden så riskerar tidningsrubriker om att ”vem som helst” kan komma in på lärarutbildningen att djupt skada läraryrkets attraktivitet och status.

Det är även av största vikt att minska det stora antalet avhopp som sker. Uppgifter från Universitetskanslersämbetet visar att nästan två av fem blivande högstadielärare hoppar av utbildningen i ett tidigt skede. En möjlig förklaring är att lärarutbildningen inte är studenternas förstahandsval, men att de på grund av låga antagningskrav ändå får en plats. Stora avhopp är ett slöseri med resurser, både för den enskilde individen och för samhället i stort.

I syfte att stärka lärarutbildningarnas kvalitet och minska antalet avhopp föreslår vi i dag tre konkreta åtgärder:

1. Stärk de praktiska inslagen i lärarutbildningen. Under en lång tid har den praktiska undervisningskonsten, ofta kallad för metodik, fått stå tillbaka till förmån för mer abstrakt pedagogik. Tidigare fanns metodiklektorer, vilka ofta var gamla erfarna lärare, som undervisade lärarstudenterna i konsten att lära ut ett ämne. När lärarutbildningarna akademiserades i slutet av 70-talet fasades dessvärre metodiken ut. Det är för oss helt obegripligt att många studenter kan genomgå en hel lärarutbildning utan att få kunskap om hur man undervisar.

2. Minska antalet lärosäten och dimensionera utbildningarna efter arbetsmarknadens behov. I dagsläget finns det för många lärosäten som erbjuder lärarutbildningar, något som även OECD ifrågasätter i sin granskning av det svenska utbildningssystemet.

Detta gör det svårt att anpassa utbudet efter arbetsmarknadens behov, upprätthålla en hög kvalitet och säkerställa utbildningarnas likvärdighet över landet. Många av de mindre högskolorna har enbart möjlighet att utbilda lärare i överskottsämnen, så som exempelvis samhällskunskap och historia. Visserligen behöver vi fler lärare, men vi behöver framförallt lärare i rätt ämnen.

3. Skärp antagningskraven. Flera partier har under de senaste åren pratat om att höja antagningskraven till lärarutbildningarna. Socialdemokraterna hade det som ett vallöfte. Medan det i Sverige har stannat vid prat så har Danmark infört en nedre betygsgräns i kombination med möjligheten att ansöka via intervjuer till lärarutbildningen. Resultaten är lovvärda; antalet studenter med höga betyg som söker sig till lärarutbildningen i Danmark har ökat betydligt och andelen avhopp har minskat.

Nu är det hög tid att även vi inför ett liknande antagningssystem för lärarutbildningarna.

Lärarutbildningen är Sveriges största utbildning sett till antal studenter. Grundutbildningen har reformerats ett flertal gånger under de senaste decennierna. Den senaste reformen som lade grund för dagens lärarutbildning är från 2011. Den var ett stort steg i rätt riktning, med ökat fokus på ämneskunskaper och stadieindelade inriktningar.

Nu är det hög tid att ta nästa kliv i utvecklingen. Målet måste vara att höja kunskapsresultaten i den svenska skolan.

En viktig åtgärd för att vända den negativa utvecklingen är att skapa en kvalitativ lärarutbildning som vågar att ställa krav på studenterna.

Isak Skogstad
Ordförande i Lärarnas riksförbunds studerandeförening
Christer Nylander
Vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott (L)