I dagarna har landstingets förvaltning flyttat in i en ny byggnad nära det gamla godsmagasinet. Den som nu besöker konserthusets foajé på plan 6 kan själv se att Uppsala fått ännu ett skandalhus.
Jernhusen har låtit bygga ett hus åt landstinget som överstiger den gällande detaljplanen med en hel våning. Hur kan detta ske i Uppsala? Handläggningen är minst sagt svårbegriplig, men efter många kontakter med byggnadskontoret framträder följande bild:
Jernhusen, som äger den aktuella tomten, låter rita ett kontorshus med fem våningar inklusive bottenvåningen, och därtill en sjätte våning med en något indragen fasad som inte syns särskilt väl från gatuplanet. Däremot syns den sjätte våningen mycket tydligt från konserthusets foajé. I själva verket skymmer den nya byggnaden en betydande del av horisonten mot sydväst. Detta är en verklig skandal.
Uppsalas konserthus, ritat av Henning Larsen Tegnestue i Köpenhamn, fick avsiktligt en monumental utformning som skiljer huset från omgivningen. En av tankarna var att man skulle ha en fri utsikt över Uppsala åt alla håll från foajén som ligger som en krans runt själva konsertsalen. Detta ansågs vara en viktig kvalitet vid husets tillkomst. Nu bryts den fria horisontlinjen av landstingets kontorshus.
Detaljplanen anger att hus på den nu bebyggda fastigheten får uppgå till maximalt fem våningar. Men huset är ju högre än så!
Hur kunde det bli så och vem bär ansvaret?
Enligt lagen ska byggnadsnämnden godkänna ny- och tillbyggnader. Lagen medger att bygglov beviljas med något som kallas ”liten avvikelse”. I en äldre plan- och bygglag (1987) fanns möjlighet att ge dispens genom att besluta om ”mindre avvikelse”. Huvudsyftet med den formuleringen var att ge byggnadsnämnden en möjlighet att tillåta byggnadsdetaljer utöver detaljplan. Det kunde gälla utstickande delar, ventilationsanordningar och liknande.
Med tiden blev det tydligt att byggnadsnämnder allt oftare tänjde på vad man ansåg vara ”mindre avvikelse”. Nämnderna tog sig större friheter än lagstiftaren avsett. I den nya plan- och bygglagen från år 2010 byttes därför ordet ”mindre” ut mot ”liten” och avsikten var att en ”liten avvikelse” ska vara just liten.
Ett helt extra våningsplan är ingen ”liten avvikelse” även om man drar in fasaden på den översta våningen. Byggnadsnämnden i Uppsala (PBN) beslöt i en första omgång att i detta fall bevilja bygglov med ”liten avvikelse”, trots att huset skulle få en våning utöver vad planbestämmelserna angav (Dnr PBN 2014-001746). I motiveringen av beslutet säger byggnadsnämnden att ”avvikelsen bedöms av PBN som liten och förenlig med detaljplanens syfte”.
Så kan alltså en nämnd tolka och tillämpa lagen! Någon reservation eller särskild anmärkning finns heller inte i ärendet. Hur ska vi vanliga medborgare tolka detta? Vad tjänar det till att anta planer av olika slag om de inte har någon betydelse? Hur kan PBN försvara att man gått emot lagstiftarens intentioner i bygglagen från 2010? Hur kan vi utkräva ansvar?
Vid fall av ”liten avvikelse” ska grannar höras så att de får tillfälle att yttra sig. I det här fallet fick Konserthusets fastighetsägare, som är Uppsala kommun Förvaltningsfastigheter AB den möjligheten, men avstod. Fastighetsägaren ska höra med den som faktiskt disponerar lokalerna, i det här fallet Uppsala Konsert & Kongress, om de har några synpunkter. Någon sådan fråga gick aldrig till dem. Så nu står landstingets hus där med sin extra våning som skymmer en betydande del av horisonten från konserthusets foajé för besökare i konserthuset.
Nu planeras om- och tillbyggnad av kvarteret kring Sivia torg. Husen ska få fler våningar och gården ska få ett glastak, enligt förslaget. Kulturnämnden har yttrat sig över förslaget och enhälligt anfört att: ”Tidigare beslut om bygghöjder i Uppsala har skett med så kallad ”liten avvikelse”, vilket innebär att byggnadsnämnden i ett aktuellt fall tillåtit ett extra vångningsplan utöver vad som anges i gällande byggnadsplan.
Sådana avvikelser bör inte i någon del förekomma i framtiden. Kulturnämnden anser att ingen del av den tillkommande bebyggelsen i kvarteret Siv får ha en höjd överstigande 28,66 meter.”
Den fria sikten från konserthusets foajé är delvis förstörd. Nu får det vara nog. Byggnadsnämnden måste respektera lagen och ta kulturnämndens yttrande på allvar.
Bertil Norbelie
Ordförande i Musikens Hus Vänner samt ledamot av kulturnämnden