Kommande helg, 10–11 augusti, äger ett feministiskt EU-möte rum i Uppsala. Samarbetsorganet för feministiska partier i Europa, European Feminist Parties Coordination Board, sammanträder då för tredje gången, och stakar ut vägen till Europaparlamentet. Ett gemensamt politiskt program fastställdes i Gdansk 2011. Med mandat i parlamentet kommer en feministisk parlamentarisk grupp att bildas.

Genomgående i EU råder strukturell ojämställdhet inom arbetsmarknad, utbildning, politisk representation, socialförsäkringssystem, omsorgsansvar och sjukvård. I några länder är abort helt otillåtet. Prostitution är lagligt och utbrett i flera länder. Mäns våld mot kvinnor är genomgående ett säkerhetsproblem, folkhälsoproblem samt demokratiproblem. Var fjärde kvinna i de rika EU-länderna utsätts någon gång för fysiskt eller sexuellt våld från en man, enligt en aktuell WHO-rapport.

I Sverige är lönegapet mellan män och kvinnor ett uppmärksammat och erkänt problem, även bland dem som inte kallar sig feminister. Sedan 2006 har skillnaden mellan mäns och kvinnors inkomster ökat ytterligare. Trots att lika lön redan fastslogs i Romfördraget 1957 har man inte heller inom EU lyckats komma till rätta med könsrelaterade löneskillnader.

Nuvarande politiska etablissemang tycks sakna politisk vilja och kompetens att vända den negativa utvecklingen. Med en ekonomisk kris som argument tvingas kvinnor och jämställdheten i stället tillbaka. De folkvaldas prioritering att låta offentliganställda ta smällarna för de misskötta affärerna drabbar de sämst ställda. Ojämställdhet och ojämlikhet ökar inom flera områden. Stillastående löneutveckling, neddragningar och uteblivna sociala reformer följer i spekulationsekonomins spår.

Krisen har ett kön – fattigdomen feminiseras. Ekonomisk utsatthet och social oro ger näring åt högerextrema krafter och våld. I Sverige har vi Sverigedemokraterna, som med förslag om sambeskattning och kraftigt inskränkande av aborträtt vill vrida klockan ett sekel tillbaka för kvinnor.

Framsteg inom jämställdheten har aldrig skett utan kamp, engagemang och långdragna förhandlingar. Den utomparlamentariska kvinnorörelsen har spelat en avgörande roll för de segrar och rättigheter som vi i dag tar för givna. 1905 avslog Socialdemokraternas kongress kravet på kvinnlig rösträtt. I stället låg fokus på klasskampen och arbetarnas utvecklade rösträtt. Först när S-kvinnorna demonstrerade och tvingade fram krav hände något.

Fortfarande finns behovet av feminism som självständig ideologisk utgångspunkt. Liberalism såväl som socialism är otillräckliga som enskilda utgångspunkter för social förändring. Feministiskt initiativ kan göra skillnad för jämställdhet i Europa med en normkritisk politik som stärker kvinnors rättigheter och motverkar alla former av diskriminering.

Genom att utmana de övriga partierna tvingar vi dem att ta ställning i dessa frågor. Varje röst på feminismen räknas. Förra EU-valet gav ett resultat på 2,2 procent. Det räckte inte för att få något mandat i parlamentet, men för finansiering av valsedlar i nästa val, våren 2014.

I samband med mötet i Uppsala hålls en demonstration i morgon kl 18.00 på Stora torget, under parollen ”Europe needs feminism”. Det är dags att Sverige och Europa sätter mänskliga rättigheter högst upp på dagordningen. För att nå dit behövs fler feminister i maktens korridorer.

Maria Borgström

Linnéa Bruno

Kirsti Kolthoff

Feministiskt Initiativ

UNT 8/8 2013