Att Göran Brocknäs, Handelskammarens regionchef i Uppsala län, välkomnar alliansregeringens klartecken till lågprisflyg på Ärna är väntat. Mer anmärkningsvärt är att han under pågående överprövningsprocess uppmanar de partier som har en annan uppfattning i frågan att gräva ned stridsyxan.

Möjligheten att överpröva är en central del i demokratin och en ordning satt för att garantera såväl rättsäkerheten som att lagstiftarens intentioner verkligen följs. Att vädja till att inte utnyttja den möjligheten är respektlöst mot de demokratiska spelreglerna.

Lika självklart som Handelskammaren har rätt att argumentera för lågprisflyg på Ärna, har vi som inte delar uppfattningen att det bästa för Uppsala vore att lägga en bullermatta över stora delar av en växande stad, rätt att fortsätta föra fram våra ståndpunkter till dess att frågan slutgiltigt är avgjord.

Det som framförallt gör det viktigt att överklaga regeringens beslut är att det tycks som näringspolitisk hänsyn har fått fälla avgörandet helt utan beaktande av Miljöbalken. Självklart är det ur ett snävt näringspolitiskt perspektiv rätt att välkoma ett företag som vill etablera en ny verksamhet. Men regeringen borde ha haft hela bilden klar för sig när man fattade beslut – och då sett att de problem verksamheten orsakar Uppsala överstiger vinsterna.

Den som trovärdigt vill arbeta med miljö- och klimatfrågor kan inte annat än komma till slutsatsen att lågprisflyg på Ärna inte kan accepteras, och det förtroende miljöministern måhända haft tidigare är efter Ärnabeslutet bortsopat. ”Enbart 60 personer kommer störas”, framhåller Brocknäs. Men det är enligt ett förlegat beräkningssätt, med schablonberäkningar som inte har något med verklig bullerstörning att göra.

En väsentlig del i överklagan till regeringen var att korrigera miljökonsekvensbeskrivningen på den punkten. Att regeringen då väljer att blunda för dagens forskning och inte kräva en korrekt redovisning är under all kritik.

Att de verkliga klimateffekterna inte heller belysts i miljökonsekvensbeskrivningen var en annan del av överklagan, och inte heller här har regeringen valt att fatta beslut utifrån verkliga förhållanden. En lågprisflygplats på Ärna går inte ihop med målet om att kraftigt minska våra klimatutsläpp det närmaste decenniet. De klimatinsatser vi hittills åstadkommit i kommunen riskerar att gå om intet och det är Uppsalaborna och kommande generationer som får betala priset.

För Göran Brocknäs handlar det om en princip: ”friheten och möjligheten att etablera nya privata verksamheter på offentlig infrastruktur”. En princip om att underlätta för näringsverksamhet som är långsiktigt bärkraftig och tillför nyttigheter utan att sluka skattemedel vore en bättre ledstjärna. De flesta flygplatser i Sverige är stora förlustaffärer som kräver offentliga subventioner för att kunna drivas vidare.

Infrastrukturministern har satt som sin viktigaste uppgift att kämpa mot det förbud mot offentliga subventioner av flygplatser som är på gång inom EU. Det vore intressant att höra Handelskammarens åsikt i den frågan. Är det rimligt att snedvrida konkurrensen genom att använda skattemedel till att hålla en verksamhet som inte bär sig själv under armarna?

Vi ser fram emot ett regeringsskifte efter valet i höst, och med en ny regering med grönt inslag kommer frågan om skattesubventionering av flygplatser i ett nytt ljus. Intresset för en etablering på Ärna lär då svalna betänkligt.

Att överklagandeprocessen skulle vara klar före valet är i sig osannolikt. Därigenom är frågan om en lågprisflygplats på Ärna åter en valfråga. Och att Uppsalaborna på så sätt får möjlighet att direkt uttala sin ståndpunkt i frågan måste väl också Göran Brocknäs och Handelskammaren ur ett demokratiskt perspektiv välkomna?

Niclas Malmberg, riksdagskandidat (MP)

Frida Johnson, ledamot i kommunstyrelsen och riksdagskandidat (MP)