• tisdag 25 april 2017
  • Familjeannonser
  • Grannar
  • Lokusjobb
  • Lokus
  • Grannar
  • Evenemangsguiden
  • Uppgång.se
Ingen tränare i J20 - än: "Inte det viktig... Rinkside Rinkside
Vädersponsor:

Förorenaren ska betala

DEBATT En konsekvent "förorenaren betalar"-praxis kan ge positiva resultat för klimat, miljö och sysselsättning, skriver Lars Almström och David van der Spoel.

Mänskligheten står inför enorma utmaningar. Klimatproblem, snabbt minskande biologisk mångfald, obalans i världens kvävehushållning och sinande fosforreserver är några av de viktigaste. Samtidigt växer världsbefolkningen, och på många håll, inte minst i Europa, finns det stora sociala problem på grund av den ekonomiska krisen. Går det att lösa flera av dessa problem samtidigt? En studie gjord av det amerikanska företaget "Regional Economic Modeling, Inc." (Remi) förutspår att införandet av en årligt ökande koldioxidskatt i USA, där statens hela skatteintäkt utbetalas i lika stora delar till varje vuxen medborgare, skulle sänka koldioxidutsläppen, öka sysselsättningen och minska luftföroreningarna. Det inger hopp att liknande "green recovery" är möjlig på fler ställen i världen.

Den största utmaningen finns på det psykologiska planet. Vi måste fasa ut fossila bränslen, avstå från att gräva upp alla mineraler, avsevärt minska uttaget från skogarna och minska klyftorna inom och mellan länderna. Detta kan åstadkommas med nya skatter och regelverk och genom att avskaffa subventioner till miljöfarlig verksamhet.

Som en marknadslösning på klimatproblemet har Citizens’ Climate Lobby (CCL) i USA föreslagit en årligt ökande koldioxidskatt som återbetalas direkt till medborgarna. Det totala skatteuttaget förändras inte, vilket tilltalar exempelvis republikanerna i USA. Remi-rapporten visar utförligt hur den amerikanska ekonomin kommer att ställas om i en hållbar riktning av en sådan skatt. Utöver det ovan nämnda skulle servicenäringar gynnas och bostadsmarknad och byggande öka, medan transporter, gruvverksamheter och energiproduktion skulle minska. Eftersom omfördelningen sker lika till alla medborgare har skatten en nivellerande effekt, och eftersom låginkomsttagare tenderar att spara mindre än höginkomsttagare gynnas ekonomin som helhet.

Subventioner är populärare hos politiker än skatter. Det ser helt enkelt bättre ut att ge, än att ta. Skatter fungerar dock mycket bättre än subventioner som ekonomiskt incitament, för såväl företag som privatpersoner. Dessutom brukar inte stater ha pengar på banken som de kan skänka bort; i praktiken är "att regera" lika med "att omfördela pengar". Med andra ord, för att betala eller subventionera en sak måste en annan beskattas. Men när en ny skatt införs händer det att en industri eller ett företag undantas från beskattning. Detta är också en form av subvention. En färsk studie från Linköpings universitet visar till exempel att Sverige subventionerar gruvbranschen med fy miljarder kronor genom att undanta branschen från deponiskatt. Detta snedvrider konkurrensen till nackdel för metallåtervinningen.

Ett annat exempel är EU:s handelssystem med utsläppsrätter. När det infördes fick varje land gratis utsläppsrätter motsvarande landets produktion vid en viss tidpunkt. Men nu är priset på utsläppsrätter så lågt att systemet knappast har någon inverkan på utsläppen. Ett tredje exempel är att skogsbruket har starkt rabatterade energi- och koldioxidskatter, trots att det släpper ut stora mängder koldioxid och farliga ämnen såsom kvicksilver, genom kalhyggen och markberedning. Någon skatt på skogsbruket för att det i snabb takt minskar den biologiska mångfalden finns förstås inte heller.

Principen att "förorenaren betalar", som antogs vid FN-konferensen i Rio 1992, är således satt på undantag för en stor del av den svenska industrin där miljöfarliga och energikrävande verksamheter gynnas på bekostnad av andra. I praktiken finns det således inte någon fri marknad, med konkurrens lika villkor.

Vad göra? Den amerikanska studien från Remi ger hopp om att det går att angripa klimatproblemet och andra problem samtidigt. Det finns en "win-win" lösning som tar itu med klimatförändringen och den minskande biologiska mångfalden. Ändå kan inte allting förbli som det är. Vissa sektorer måste beskäras medan andra får blomstra. Remi-studien måste översättas till europeiska förhållanden; vi har till exempel redan en högre koldioxidskatt än USA. Dessutom måste en koldioxidskatt ingå i ett större regelverk som beskattar skadliga företeelser (utsläpp, gruvor, skogsavverkning) och slutar missgynna nyttiga företeelser, som arbete. En stor praktisk fördel med en stigande koldioxidskatt är att den går att införa utan komplexa teknologiska system – i motsats till trängselskatten med sina övervakningskameror.

Vi konstaterar att varken klimat-, miljö- eller sysselsättningspolitiken har nått avsedda mål inom EU. Remi-rapporten pekar på att en konsekvent "förorenaren betalar"-praxis kan ge positiva resultat för alla dessa tre. Vi uppmanar därför regeringen att verka för en europeisk utredning av förslaget om en stigande koldioxidskatt, där hela skatteintäkten betalas ut i lika stora delar till varje vuxen medborgare.

Lars Almström, Klimatsvaret - CCL Sverige

David van der Spoel, Föreningen Skydda skogen

 
 

Debatt