Miljöpartiet var skarpt kritiskt när alliansregeringen plockade bort de estetiska ämnena från samtliga gymnasieprogram utom det estetiska. Det är därför mycket glädjande att gymnasieutredningen nu föreslår att de återförs. Om det är möjligt att få majoritet för en proposition i riksdagen återstår att se. Men mot bakgrund av att såväl Liberalernas som Centerpartiets kulturpolitiska talespersoner vid en kulturpolitisk debatt i Almedalen i somras både bad om ursäkt för alliansregeringens agerande i frågan och ställde sig positiva till ett återinförande, synes möjligheterna vara goda.

Gymnaieutredningens förslag är inte överraskande i sig. I utredningsdirektiven betonades att det är väsentligt att alla gymnasieelever får utveckla sin kreativitet och att förmågan att uttrycka sig konstnärligt är en tillgång i många yrken. Forskningen visar också tydligt att estetiska ämnen inte stjäl tid från inlärning av teoretiska ämnen, utan tvärtom bidrar positivt till elevers kunskapsinhämtning, vilket bland annat Skolverket har framhållit.

Detta är ingen ny kunskap. Fram till 2011 ingick en kurs i kärnämnet estetisk verksamhet i samtliga nationella program i gymnasieskolan, vilket bland annat motiverades i En reformerad gymnasieskola 1981: ”Alla människor behöver utbildning i dessa [estetiska] ämnen; det svarar mot ett allmänt medborgerligt och mänskligt utbildningsbehov”.

Alliansregeringens motiv till att plocka bort estetisk verksamhet som ett gymnasiegemensamt ämne var att eleverna skulle ges tid för fördjupning inom karaktärsämnena. Estetiska kurser har även efter höstterminen 2011 erbjudits som individuellt val, men då nått långt ifrån alla.

Gymnasieutredningen konstaterar krasst att majoriteten av gymnasieungdomarna i dag får mindre estetisk kunskap i gymnasieskolan än före 2011.

I läroplanen anges visserligen att det är skolans ansvar att varje elev kan "hämta stimulans ur kulturella upplevelser och utveckla känsla för estetiska värden". Men det har i många skolor varit tomma ord, bland annat då all undervisning i estetiska ämnen i vissa kommuner har förlagts till en enskild skola, medan övriga skolor saknat sådan lärarkompetens. Frivilliga estetiska kurser konkurrerar också med andra kurser inom ramen för det individuella valet, och många elever har då hellre valt kurser som ger meritpoäng.

Även om internationella jämförelser visar att estetiska ämnen har en stark ställning bland de länder som toppar utbildningsrankningen och förbättrar inlärningen i andra ämnen, är det inte bara en sådan instrumentell syn som motiverar de estetiska ämnena. Att vidga sina möjligheter att kommunicera är positivt i sig, och utbildning i estetiska ämnen ger eleverna tillgång till flera uttryckssätt.

Utredningens förslag är att estetiskt ämne ska ingå bland de gymnasiegemensamma ämnena och krävas för en gymnasieexamen, men att eleverna ska ges möjlighet att välja inriktning på ämnet. Tidigast hösten 2018 kan detta vara infört, sju år efter att alliansregeringen avskaffade de estetiska ämnena. Men det förutsätter en mycket snabb remisshantering och att regeringen därefter skyndsamt får fram en proposition – samt att det finns en majoritet för propositionen i riksdagen.

Jag riktar därför frågan till Liberalerna och Centerpartiet: Står ni som partier fast vid era utfästelser i somras, så att de estetiska ämnena kan återföras till gymnasieskolan?

Niclas Malmberg
Kulturpolitisk talesperson (MP)