Det finns flera skäl till att verka för en övergång till klimatsmarta resor:

  • Klimat- och energifrågan. FN:s klimatpanel IPCC har i nu fem på varandra följande rapporter i allt skarpare ordalag varnat för att fortsatt eldande av fossila bränslen hotar våra barns möjligheter till ett gott liv. Vi skulle kunna försörja hela vår bilpark med 10 TWh förnybar el per år, vilket är vad vindkraften ger idag.
  • Fred. Olja är en orsak till krig och konflikter. I dag importeras ungefär hälften av vår råolja från Ryssland. Oberoende av rysk olja stavas svensk el.
  • Ekonomi. Sverige köper råolja för över 100 miljarder kronor varje år. Tänk besparingen om oljan ersattes av svensk el.
  • Peak Oil. I takt med stigande oljepriser blir fossilbilen en ekonomisk katastrof.

Vi elbilsförare möter stort intresse från människor, överallt. Många vill gå över till klimatsmarta bilar.Trösklarna till att göra det är framför allt två: inköpspris och avsaknad av laddmöjligheter.

Supermiljöbilspremien på 40 000 kr är bättre än ingenting, men knappast tillräcklig för att åstadkomma en övergång till elbilar.

I våra grannländer Norge och Danmark är försäljningen av elbilar klart mycket större än här. Första halvåret 2014 såldes över 9 000 rena elbilar i Norge, vilket kan jämföras med Sverige, där det finns totalt cirka 5 000 laddbara fordon, alltså både rena elbilar och hybrider av olika slag.

Vi behöver fler effektiva styrmedel för att utjämna priset mellan el- och fossilbilar. Detta är en fråga för rikspolitiken att hantera.

På lokalplanet behöver vi snarast agera för att komma åt det andra problemet med elbilar: en utbyggnad av infrastrukturen för laddning. Det är avgörande för att fler ska våga ta steget över till klimatsmarta transporter.

På allt fler platser sätts stolpar upp för laddning av elbilar, även i Uppsala och Knivsta. Problemet med dessa stolpar är att de oftast är för långsamma. De flesta har vanlig kontakt med tio Ampere strömstyrka, vilket ger cirka två kW. Det ger i storleksordningen en mils körsträcka per timme laddning, vilket möjligen kan räcka på en arbetsplats, om man vill ge arbetstagaren lagom laddning för dagspendling.

De olika laddningsalternativ som i dag finns är:

  • En vanlig väggkontakt: 2 kW.
  • Typ 2-kontakt. Enfas: 3,7 kW, trefas: 11 kW.
  • Snabbladdning, typ 2-kontakt: 22 kW.
  • ChaDeMo och CCS EU: 45 kW.
  • Tesla Supercharger: 135 kW.

Dessa siffror visar på vikten av att inte bara sätta upp en laddstolpe, utan även att den har en rimlig effekt. Skillnaden blir helt avgörande för om uttaget ska vara praktiskt användbart.

En föregångsort i dessa sammanhang är Ronneby, där kommunen satt upp en station med snabbladdning på 45 respektive 22 kW. Jämför man det med en vanlig väggkontakt (2 kW), inser man snabbt skillnaden. Snabbladdning ger rimliga tider för laddning av batterier. I Uppsala finns enbart snabbladdning i två ChaDeMo-uttag.

Det saknas även laddmöjligheter för dem som bor i lägenhetstäta områden av Uppsala, exempelvis Salabacke, Luthagen och Fålhagen. Där behövs möjlighet till hemlik laddning genom införande av laddstolpar avsedda enbart för elbilar. För dessa stolpar kan det räcka med 3,7 eller 11 kW.

Två konkreta förslag till våra politiker är:

  • Inrätta snarast tre stationer för snabbladdning av elbilar i Uppsala och en i Knivsta. Varje station bör förses med kontakter för samtliga bilmärken.
  • Sätt upp laddstolpar för hemlik laddning i lägenhetstäta delar av våra tätorter. Dessa platser bör vara avsedda endast för elbilar, så att inte fossilbilar tar upp platserna.

Avslutningsvis vill vi betona att privatpersoners byte till elbilar eller andra klimatsmarta bilar inte är tillräckligt för att nå de klimatmål som kommunen redan har satt upp. Vi behöver även stimulera människor att i högre grad välja cykel- eller kollektivtrafik för att förbättra miljön och folkhälsan i vår stad.

Dock är ett införande av laddmöjligheter för elfordon ett medel att komma vidare på vår väg mot ett klimatsmart Uppsala.

Fredrik Leijerstam, kandidat till landstings- & kommunfullmäktige (MP), elbilsförare

Per Ribbing, doktorand i förnybar elgenerering, elbilsförare

Pär Holmgren, meteorolog, föreläsare & författare, elbilsförare