2009 kritiserade länsstyrelsen Uppsala för att kommunen inte sett till att arbetet med kvinnofrid fungerade effektivt, samordnat, kompetent och förebyggande. Det ledde till ett beslut om kraftsamling i samband med att kommunens budget antogs. Ett resurscentrum behövs i kommunen för att hantera frågor om våld i nära relationer. Nämnden för vuxna med funktionshinder ansökte och fick medel av länsstyrelsen för att ta fram förslag på utformningen av ett resurscentrum.

Nu är utredningen presenterad och beslutsförslag finns. Problemet är bara att det vare sig finns ­finansiering till resurscentrumet och att förslaget uppvisar flera allvarliga brister.

Våld i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem. En stor del av våldet är riktat mot kvinnor och barn, det sker oftast i hemmet och utövas av män i en nära relation. Även män utsätts för våld. Den här typen av våld förekommer i alla samhällsklasser och åldersgrupper. Utredningen, som är utmärkt till faktainnehåll, visar att kommunens arbete i dag gör att personer som utsätts för våld i nära relationer

- har svårt att hitta rätt i kommunens organisation

- bollas mellan olika myndighetsenheter, får träffa flera tjänstemän (ibland upp emot tio-tolv personer) och berätta sin historia flera gånger

- får information, rådgivning, stödsamtal och hjälp i kontakten med myndigheter

- möts av inkompetens – där tjänstemän uppvisar brister i att bemöta, förstå, förhålla sig till och hjälpa särskilt utsatta grupper utifrån deras tillvaro och situation.

Förslaget utgår från organisationsfrågan. Det ska bli lätt att hitta rätt. Det är i och för sig en riktig utgångspunkt, men om man tror att man löser problemet genom att anställa en samordnare och slå ihop organisationen av två institutioner, kvinnoboendet Siri och Famnen som ger stöd till ungdomar som utsätts eller riskerar utsättas av hedersvåld, går det knappas att möta den kritik som länsstyrelsen formulerade.

Förslaget innebär att resurscentrumet samordnar befintliga resurser i kommunen samt att kostnaden för hyra av en lokal, inköp av inventarier och övriga engångskostnader ska betalas. Det behövs mer än så.

Miljöpartiet anser att satsningen måste utvecklas och utökas redan från starten. Det är sex funktioner som behöver tillföras resurscentrumet:

- Juridisk kompetens

- Reell samordning med de ideella och halvideella organisationerna som gör ett så viktigt basarbete, såväl gentemot offret och den som slagit/hotat

- Informationsansvar och resurser till information

- Samordning av och en obyråkratisk hantering av de kommunala resurser som fördelas till de ideella organisationer som gör en samhällsinsats inom området

- Fokus på och ett utökat arbete med våldsutövare/den som utövar våldet

- Kompetens att utveckla möjligheterna för människor i behov av att akut hitta skyddat boen­de ­och ett långsiktigt hållbart boende­ efter det.

Juridisk kompetens behövs på resurscentret för att ge adekvat rådgivning till utsatta kvinnor och män.

Men en jurist behövs också för att kommunen ska kunna ta samordningsansvaret­ och göra civilrättsliga utredningar om vad som kunde ha gjorts annorlunda när en kvinna eller man i en nära relation drabbats allvarligt. Justitieminister Beatrice Ask (M) har nyligen i riksdagen svarat på en fråga från riksdagsledamoten Gunvor G Ericson (MP) och då sagt att det behöver göras haveriutredningar i vissa fall.

Inom den kommunala socialpolitiken spelar den civila sektorn stor roll. Kvinnojourer, mansmottagningar, tjejers rätt-organisationer med flera har haft avgörande betydelse för att människor har överlevt och kan leva ett normalt liv. Den borgerliga regeringen har också poängterat behovet av samverkan, inte minst på kommunal nivå. Därför gjordes ett handslag med den civila sektorn. I Uppsala är vi på sätt och vis privilegierade. Uppsala har förutom lokala organisationer också aktörer som är aktiva på den nationella nivån, som NCK och Mansmottagningen mot våld. Genom att låta den ideella sektorn vara mer framträdande, delta i och utveckla kommunens resurscentrum skulle det bli mer kvalitativt.

För att en våldsutsatt person ska få bästa möjligheten till skydd måste kommunen inse att det är viktigt att det finns många olika vägar in för att få hjälp.

Första kontakten kan vara en vårdcentral, en kvinnojour, polisen, en socialarbetare i kommunen eller någon annan. Med hjälp av ett resurscentrum ska alla aktörer, oavsett vilken, ha så god information att de som behöver stöd kan bemötas väl, slussas rätt direkt och få professionellt stöd. Det är resurscentrumet som ser till att en slagen kvinna inte ska bollas mellan tio olika tjänstemän.

Information behöver också finnas tillgänglig för olika målgrupper på olika språk. Det behövs en informationsstrategi och resurser. Det faller sig naturligt att ansvaret ska ligga på resurscentrumet.

Ett resurscentrum för arbetet mot våld i nära relationer måste ta ett helhetsgrepp och se till att både den som utsätts för, bevittnar och utövar våld får det stöd den behöver. Det behövs en professionell våldsbehandling av våldsutövare. Det arbetet måste prioriteras och ges ekonomiska resurser.

Bristen på bostäder för våldsutsatta är skriande på grund av bostadsbristen. Vissa får bo kvar på skyddade boen­den längre tid än nödvändigt. ”Kompotten” är ett nätverk av ett antal kommuner som genom avtal förbundit sig att ta emot våldsutsatta kvinnor och barn som inte kan bo kvar i hemkommunen.

Uppsala är inte med i nätverket och har på grund av rådande bostadssituation heller ingått liknande avtal med andra kommuner. Det anser vi är mycket olyckligt.

Vi uppmanar den borgerliga alliansen i Uppsala att snabbt avsätta betydligt mer resurser till ett verkligt resurscentrum och prioritera arbetet som gör att kvinnor och män som utsätts för eller utövar våld i nära relationer får skydd, stöd och hjälp, samt att kommunen blir en föregångskommun när det gäller det förebyggande arbetet mot våld i nära relationer.

Maria Gardfjell
kommunalråd (MP)
Malena Ranch
2:e vice ordförande
nämnden för vuxna med funktionshinder (MP)
Uppsala kommun
UNT 16/2 2011