• onsdag 22 oktober 2014
Bankvinster och Östros självbevarelsedrift Ledarloggen Ledarloggen
Vädersponsor:

Goda förslag om vägar till lärarkarriär

Förslaget till karriärvägar för lärare bör få stöd. Tankarna om förste­lärare är bra, liksom om lektorer i alla gymnasie­ämnen och att staten bidrar med extra ­resurser till lärarlöner, skriver Christopher ­Lagerqvist.

Utbildningsdepartementets utredning, Karriärvägar m m i fråga om lärare i skolväsendet (KSN-2012-1016), är ute på remiss och behandlas runt om i Skolsverige. Från Uppsalas perspektiv är det glädjande att de reformer som Moderaterna utformat tillsammans med vännerna i alliansen nu har fått ett nationellt genomslag. Det är i allt väsentligt Uppsalas lektorsreform från 2007 som ska genomföras nationellt.

Det finns anledning att på väsentliga punkter stödja utredarens förslag om att ge lärarna möjligheter till karriärutveckling i skolan. En sådan reform syftar till att tydliggöra rollerna i skolan och höja statusen på läraryrket. Reformen bidrar till att höja elevernas kunskaper och färdigheter på sikt.

Förslaget om att införa förstelärare i grundskolan och gymnasieskolan är mycket bra, precis som förslaget om att anställa lektorer i befintliga skolämnen (såsom svenska, engelska, historia, samhällskunskap, filosofi, psykologi, biologi, fysik, kemi och matematik) på gymnasiet och på högstadiet. Tjänsterna bör naturligtvis vara tillsvidareanställningar.

Det finns dock anledning att höja ett varningens finger. Fler lektorer i lägre åldrar löser knappast skolans alla problem. Ibland är det inte mer forskning skolan behöver, utan helt enkelt fler skickliga lärare, som älskar att undervisa och som får tid att undervisa. Därför måste behovet av att minska lärarnas administrativa börda aktualiseras.

Frågan om resurseffektivitet och ”rätt utbildning för rätt nivå” måste med andra ord prägla det fortsatta arbetet.

Det är positivt att de nya tjänsterna som föreslås kommer den aktuella skolan till godo. Därtill bör lektorerna få ett tydligt uppdrag att sprida relevanta ämneskunskaper till andra lärare vid den egna skolan och andra skolor. På samma sätt bör samtliga förstelärare få uppgiften att dela med sig av sina undervisningserfarenheter till andra intresserade lärare. Undervisningen och de därtill hörande uppgifterna måste emellertid utgöra den huvudsakliga arbetsuppgiften även framdeles.

Bedömningen av vilka som uppfyller minimikraven för de nya tjänsterna kan skötas nationellt eller möjligtvis lokalt, men lämplighetsbedömningen samt bedömningen av lärarnas ”optimumnormer” bör även fortsättningsvis ske lokalt. I Uppsala kommun pågår just nu ett arbete med att kvalitetssäkra bedömningen utifrån tydliga kriterier.

Det centrala att ta fasta på vad gäller bedömningen av lärarna är (1) mycket goda ämneskunskaper, (2) mycket god förmåga att lära ut (inklusive goda kunskaper och färdigheter i ämnesdidaktik), (3) uppvisandet av mycket goda studieresultat för elevgrupper över tid, samt (4) ett tydligt intresse av att utbilda lärarstudenter och fungera som mentor för nyutexaminerade lärare.

Vidare bör personer med doktors­examen, som varit verksamma som lärare på ett universitet eller en högskola, kunna ges möjlighet att enkelt komplettera sin tidigare utbildning och få en ämneslärarutbildning där även vissa praktiska undervisningsmoment ingår.

Det är glädjande att utredaren föreslår just detta. Samtliga lektorer måste ges goda förutsättningar att i tjänsten behålla tillfredsställande kontakter med forskningsfronterna inom det aktuella ämnet.

Avslutningsvis är det positivt att statsmakten föreslås bidra med extra resurser till lärarlöner. Det måste dock vara möjligt för huvudmannen att göra ytterligare ­löneförstärkningar än de som utredaren föreslår.

En lektor måste exempelvis kunna få 12 000 kronor mer i månaden. I detta avseende måste utredarens förslag ses som ett minimipåslag per lärare.

Christopher Lagerqvist
kommunfullmäktigeledamot (M)
UNT 14/12 2012

 

Debatt