Den 1 juni planerar utbildningsnämnden att fatta beslut om förändrad organisation för studie- och yrkesvägledningen i Uppsala kommun. Ett beslut som kommer att slå hårt mot alla, och framförallt mot de elever i störst behov av stöd
År 2009 beslutade ansvariga nämnder för grundskola och gymnasieskola i Uppsala kommun att samla alla studie- och yrkesvägledare i en central enhet – Samlad vägledning. Beslutet föregicks av ett tvåårigt överläggande och grundade sig framförallt i att studie- och yrkesvägledarna inte fick tillräckligt med tid för att arbeta med vägledning utan ofta ålades andra arbetsuppgifter, och att eleverna därigenom inte fick tillgång till den vägledning de behövde och hade rätt till enligt skollagen.
I samband med bildandet av Samlad vägledning beslutade den nämnd som ansvarade för gymnasiet att alla gymnasieelever skulle få likvärdig tillgång till studie- och yrkesvägledare. Det löste man genom att införa ett delningstal på max 500 elever per studie- och yrkesvägledare. Grundskolans nämnd lät det vara upp till varje rektor att bestämma omfattningen av studie- och yrkesvägledarens tjänst. Detta ledde till stora skillnader mellan grundskolorna, och en betydligt lägre tillgång av studie- och yrkesvägledare än på gymnasiet.
Samlad vägledning har inneburit att eleverna i Uppsala kommuns gymnasieskolor, har fått samma tillgång till information om vidare studier/utbildningar och yrken. Både elever från hem med studievana och elever från studieovana hem har beretts möjligheten att göra välgrundade val av framtida yrke, studier och skolor. Vägledarnas gemensamma arbetsplaner säkerställer att eleverna har tillgång till likvärdig och kvalitativ vägledning. Det går inte att nog understryka effekten på den samlade kompetensen av att ha en organisation som samlar studie- och yrkesvägledarna.
Utbildningsnämndens förslag till ny organisation för studie- och yrkesvägledarna innebär i princip en återgång till hur det var tidigare, före 2009 vilken kan liknas vid nuvarande situation på grundskolorna. Det finns i och för sig planer på att starta nätverk och att ha gemensamma fortbildningsdagar några gånger om året, men det är en droppe i havet jämfört med nuvarande organisation. Från och med höstterminen är tanken att studie- och yrkesvägledarna ska vara anställda ute på skolorna och delningstalet för gymnasiet kommer att vara ett minne blott. Gymnasierektorerna har redan aviserat att det kommer att bli neddragningar på studie- och yrkesvägledarnas tjänster som ett led i de pågående besparingarna på gymnasiet. Och frågan är om de grundskolor som idag köper in studie- och yrkesvägledare på 10 till 20 procent fortsättningsvis kommer att kunna erbjuda sina elever en professionell studie- och yrkesvägledare.
Skollagen (2 kap. 29 §) fastställer att ”Elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses.” Det brister i det avseendet som det ser ut redan idag och allt pekar på att det kommer att bli sämre med den nya organisationen. Även skolinspektionen (2014) konstaterar, utifrån olika forskningsresultat, att elever, utan studietradition i hemmen och elever med utländsk bakgrund, i högre grad än övriga elever gör slumpmässiga val, varför en kvalificerad vägledning är viktig för att öka likvärdigheten.
Värdet av studie- och yrkesvägledning har påvisats i flera forskningsstudier, bland annat av Anders Lovén (2015) vid Malmö universitet och Åsa Sundelin (2015) vid Stockholms universitet. Deras forskning pekar på ett tydligt samband mellan tillgången till studie- och yrkesvägledare och kvaliteten på de val gällande yrken och utbildning som görs.
Som om det inte vore nog med att förslaget till ny organisation för studie- och yrkesvägledarna vore förödande ur ett kvalitetsperspektiv, så är risken stor för negativa ekonomiska konsekvenser. För den enskilda skolan innebär förslaget till omorganisation förstås en besparing när rektor väljer att dra ned på studie- och yrkesvägledarnas tjänster och det går bort en chefstjänst för Samlad vägledning samt kostnader i samband med gemensamma möten. De negativa ekonomiska konsekvenserna har sin grund i den ökade risken för felval. Eleven förlorar på att välja fel och välja om, kommunen förlorar på att elever flyttar runt på skolorna långt in på höstterminen eller går om årskurser, samhället förlorar på att det tar längre tid att ta sig igenom utbildning och ut på arbetsmarknaden och felval kan leda till att människor inte kan bidra med sin fulla kapacitet.
Rektorerna vet, tjänstemännen vet och politikerna i utbildningsnämnden med Caroline Andersson i spetsen vet att förslaget till ny organisation kommer att innebära en försämrad kvalitet och likvärdighet, samt sämre tillgång till studie- och yrkesvägledare för eleverna i Uppsala kommuns grund- och gymnasieskolor. De vet att detta kommer få ekonomiska konsekvenser på sikt och de vet att de elever som kommer att drabbas hårdast är de elever som inte kan få hjälp med sina studie- och yrkesval hemifrån.
Vårt motförslag är att behålla Samlad vägledning och delningstalet för gymnasiet och istället införa samma delningstal för grundskolan som för gymnasiet. Hur ställer sig Caroline Andersson till det förslaget?
Linn Thorell
Skyddsombud samlad vägledning LR
Marcus Kjellberg
Bitr. kommunombud LR Uppsala
Lena Olof-Ors
Gymnasieskolan
Annette Wennberg
Introduktionsprogrammen
Lisen Jörtsö
Språkintroduktion
Bernt-Åke Wincent
Gymnasiesärskolan
Kristina Modén
Grundskolan
Anita Kroon
Grundsärskolan
Mats Gustavsson
Gymnasiesamordnare
Maria Jancke Noble
Gymnasiesamordnare
Samtliga skribenter är studie- och yrkesvägledare