nyligen avslöjade civil- och bostadsminister Stefan Attefall (KD) att regeringen har lagt sammanslagningen av länsstyrelser på hyllan tills vidare. Sedan kom ett klargörande från Attefalls pressekreterare att tidplanen i utredningen inte håller och att det var det som hade sagts, inget annat. Vår tolkning av dessa uttalanden är att utredningen är framskjuten på obestämd tid och att den inte är en prioriterad fråga i nuläget.

En annan observation är att regeringen på detta sätt lämnar tillsynen på länsstyrelsen i sticket.

Sjöstrand-utredningen (uppkallad efter utredaren Mats Sjöstrand, reds anm) om statens framtida regionala förvaltning, som nu alltså blir en hyllvärmare, finner att varia­tionerna i tillsyn mellan läns­styrelserna är påtagliga, vilket påverkar förutsägbarheten och likabehandlingen inom rättstillämpningen negativt.

En av anledningarna till förslaget att minska antalet länsstyrelser till elva stycken är att förändra styrning, dimensionering och finansiering av tillsynen.

Naturvetarna jublade aldrig åt Sjöstrand-utredningen, då vi inte delar slutsatserna kring hur problematiken med tillsynen på länsstyrelserna ska lösas. Däremot delar vi problemformuleringen. Vi har genomfört en studie som understryker att något måste göras, bland annat avseende resursfrågan. Den bygger på två enkätundersökningar till inspektörer i förbundet som arbetar med djurskydd på länsstyrelsen och med miljö, hälsoskydd samt livsmedelskontroll i kommuner. Anledningen till att vi parallellt har granskat dessa tillsynsområden är då de delar vissa beröringspunkter.

Resursfrågan är problematisk för all tillsyn som granskats, och det hämmar i stor utsträckning antalet kontroller enligt respondenterna. Bland de djurskyddinspektörer som tillfrågats finns inga påtagliga skillnader mellan olika länsstyrelser utan det är ett allmänt missnöje. När det gäller den kommunala tillsyn som granskats framstår dock de allra största kommunerna och de som anordnat tillsynen i kommunalförbund som ett ljus i mörkret med avseende på resurser.

Men det är inte bara finansieringen som är problematisk.

Situationen kring hot och våld ser katastrofal ut för djurskyddsinspektörer, och inom den kommunala tillsyn som granskats ser det också mycket illa ut. Av de djurskyddsinspektörer som har besvarat enkäten uppger hela 70 procent att de utsatts för hot i sin tjänsteutövning.

För miljö-, hälso- och livsmedelsinspektörer är motsvarande siffra 38 procent. Häpnadsväckande nivåer jämfört med andra professioner i samhället.

Djurskyddsinspektörer på länsstyrelsen uppger vidare att de i hög utsträckning utsätts för otillbörlig påverkan och då främst från närmaste chef. Inom kommunal tillsyn framträder dock bilden av en än mer utbredd jävsproblematik.

I kommuner med mindre än 30 000 invånare svarar 67 procent ja på frågan ”Händer det på din nuvarande arbetsplats att andra intressen än tillsyns-/kontrolluppdraget styr din tjänsteutövning?”. Det är problematiskt när drygt hälften av de som arbetar i små kommuner uppger att politiker har försökt att påverka dem i deras tjänsteutövning.

Likväl framstår de största kommunerna och de som anordnat tillsynen i kommunalförbund återigen som goda exempel i denna aspekt. Det är glädjande att det finns många myndigheter som kan hantera tillsynen bättre, men det sätter också ljuset på att den kommunala tillsyn som studien avser inte är likvärdig runt om i landet. Precis som det Sjöstrand-utredningen har satt fingret: variationerna i tillsyn mellan länsstyrelserna är påtagliga.

Vår studie visar att det inte bara är tillsynen på länsstyrelsen som är problematiskt utan något måste göras, såväl vad gäller djur, miljö, hälsoskydd samt livsmedelskontroll. Att förutsägbarheten och likabehandlingen inom rättstillämpningen påverkas negativt av de variationer och de problem som vår granskning visar upp är uppenbart. Vår studie målar upp en dyster bild kring miljö- och hälsoskydd och livmedelskontroll i kommuner och djurskydd på länsstyrelsen som det inte går att blunda för.

Frågan måste utredas i ett samlat grepp som tar sitt avstamp i de komplexa problemen utan några förutfattade meningar om någon quick fix, vare sig organisatorisk eller annan.

Att flytta en del av en tillsynskedja – tillsynen av småskaliga charkuterier och mejerier – från kommuner till Livsmedelsverket, som regeringen beslutade om för ett par veckor sedan, kommer varken att göra till eller från i det stora perspektivet.

Samhället har i längden lite att vinna på förhastade beslut fattade när opinionens vindar, i det här fallet kring hästköttsskandalen, blåser hårt.

En statlig utredning bör i stället fokusera på hur en bra och likvärdig tillsyn inom alla dessa tillsynsområden kan uppnås. Till skillnad från Sjöstrand-utredningen skulle det dessutom vara tacknämligt om en sådan utredning i slutändan inte stod och samlade damm. Målet måste vara en rättsäker, likvärdig, lärande, funktionell och resurseffektiv tillsyn fri från jäv i hela Sverige!

Ivar de la Cruz
förbundsordförande, Naturvetarna
Kristofer Jervinge
utredare, Naturvetarna
UNT 9/6 2013