Replik. Uppsala universitet har mycket arbete kvar för att få samarbetet mellan den centrala förvaltningen och institutionerna att fungera. Inledningsvis bör en talande obalans noteras. Under de senaste åren har universitetet genomfört stora och dyra utvärderingar av forskningen (KoF07 och 11). Merparten av kostnaden syns inte i någon redovisning. Det är en ”tyst” kostnad för alla timmar som lagts ner på institutionerna. Vi välkomnar en måttlig mängd utvärderingar. Men är det inte konstigt att alla dyra stöd- och styrsystem, som upphandlats vid universitet aldrig har utsatts för en samlad, oberoende utvärdering?
Den frustration vi beskriver handlar om mycket mer än bara ett styrsystem (UU+), och problemen har påtalats under lång tid. Svaret vi får är att ledningen är medveten om problemen. Trots det väljer man att fortsätta med upphandlingar av nya styrsystem. Det senaste är ”Elin” vars uppgift bland annat är att kontrollera att universitetets egna ramavtal och statliga ramavtal för inköp följs. Man prioriterar till exempel att kontrollera att enskilda forskare köpt sina böcker i rätt bokhandel – även om det går att köpa billigare på annat håll.
Regelverkens omfattning, antalet styrinstrument, kontroller och utvärderingar ökar hela tiden och stjäl utrymme från kärnverksamheten. Försöker vi få hit gästforskare blir man motarbetad av administrativa avgifter, krångliga skatteregler, och bökiga styrinstrument. Varför fokuserar inte universitetet på att få till stånd ändringar som förenklar vårt arbete?
Slutligen: Anders Hallberg och Ann Fust vill (UNT 5/12) ge lugnande besked om våra administrativa kostnader i ett jämförande perspektiv. Men att det är lika illa ställt på andra håll gör oss inte nöjdare.
Och om våra egna kostnader nu är så låga, hur kommer det sig då att uttaget för administrativa kostnader hela tiden ökar? Vår centrala administration måste byta fokus: Dess roll bör vara att lyssna till och stödja kärnverksamheten, snarare än att bidra till ökad centralisering och kontroll via illa fungerande styrsystem som stjälper mer än de hjälper.
Sten Widmalm
Åsa Constanda
Christer Karlsson
Jörgen Hermansson
UNT 13/12 2011