Som rapporterats i veckan har en militärkupp genomförts i Burkina Faso av expresidentens säkerhetsstyrkor (RSP). Kuppen är en direkt attack på den folkliga revolution som tvingade bort president Compaoré från makten i fjol. Övergångsstyret som skulle leda landet till president- och parlamentsval i oktober 2015 var nära att slutföra sitt mandat när kuppmakarna tog makten.
I onsdags, mitt under pågående regeringssammanträde, tog soldater ur säkerhetsstyrkorna president Michel Kafando, premiärminister Yacouba Isaac Zida och den övriga regeringen som gisslan. Kafando och Zida togs till fånga tillsammans med två andra ministrar. Fyra kvinnliga ministrar släpptes snart, men övriga regeringen hålls i husarrest.
På fredagen släpptes Kafando (men är kvar i husarrest) och dagen därpå också Loada och Bagoro. På söndagen publicerades bilder från premiärminister Zidas husarrest. Zida var som tidigare andreman i RSP ses som förrädare, eftersom han som premiärminister agerat självständigt.
På torsdagen meddelades att ett ”Nationell råd för demokrati” under ledning av general Gilbert Diendéré tagit makten och upplöst övergångsregimen. Att en kupp genomförs tre veckor innan presidents- och parlamentsvalen är förödande. Att det är Diendéré som tagit makten är en katastrof. Diendéré var expresidenten närmaste man, som under tre decennier låg bakom militärt våld och politiska mord samt olaglig vapenhandel i flera västafrikanska krig.
Bakom kuppmakarna finns expresident Compaorés parti CDP vars företrädare uttalat sitt stöd för kuppen. Hermann Yaméogo, språkrör för en koalition av partier inklusive CDP, har också deklarerat sitt stöd.
Samtidigt har motståndet organiserats. På torsdagskvällen meddelade interim-parlamentets talman Chérif Sy att han tagit över som statschef då presidenten och premiärministern nu är oförmögna att utföra sina ämbeten. Sy manade till motstånd och fick en kraftfull respons.
I Ouagadougous kvarter och i städer över hela landet bygger man barrikader för att stoppa säkerhetsstyrkornas patruller. Utegångsförbudet upprätthålls i huvudstaden men inte i övriga städer. Den reguljära armén var länge avvaktande, men uppgifter pekar på armén stödjer det folkliga motståndet. Radiostationer och enskilda reportrar har utsatts för angrepp och därför sänder en motståndsradio sedan i fredags.
Det internationella samfundet har unisont fördömt kuppen. Afrikanska Unionen betecknar kuppmakarna som ”terrorister”. Och sedan i fredags medlar Senegals president Macky Sall och Benins president Boni Yayi på den västafrikanska samarbetsorganisationen ECOWAS uppdrag. I fredags kväll möttes de på flygplatsen av kuppmakaren Diendéré och har sedan dess fört samtal med honom och andra aktörer (politiska partier, civilsamhället, traditionella och religiösa auktoriteter, den reguljära armén).
I Ouagadougou fruktar man nu att ECOWAS medlare kommer att vilja inkludera kuppmakaren i en politisk lösning. CDP:s och andras stöd till kuppen oroar, som exempelvis Hermann Yaméogo som sagt sig vilja se en ny övergångsregim under Diendérés ledning.
Detta skulle vara inte bara otänkbart utan också katastrofalt. Ingen av ledarna för de politiska partier och för civilsamhället som motsätter sig kuppen skulle politiskt och kanske även fysiskt överleva en regim under Diendéré.
På lördagsmorgonen kom uppgifter om 20 döda och mer än 100 skadade i det som måste betecknas som ett blodbad. Sociala medier flödar med bilder av döda kroppar. Elittrupper väpnade till tänderna står mot obeväpnade ungdomar.
Inför söndagen fanns visst hopp om en lösning när samtalen skulle börja på ett hotell i Ouagadougou. Men det blev snabbt skarpt läge med risk för konfrontation mellan parterna och deras anhängare, och mellan RSP och motståndsrörelsen. Konfrontationen var nära. Rykten florerade i sociala medier, som att RSP-soldater gått in i hotellet med alla dignitärer för att skaffa sig en ännu värre gisslansituation. Det visade sig dessbättre inte stämma.
Samtidigt som diplomatin tagit över drabbas burkinska medborgare fortfarande av RSP:s repression. Ju längre detta blodbad fortgår desto större är risken att burkinska folket kommer att rikta sin ilska mot det internationella samfundet. Många anser att om man blundar för massaker och blind repression mot befolkningen ”så vill vi aldrig mer att vi få lektioner i demokrati”.
Både USA och Frankrike har trupp i Ouagadougou som deltar i kampen mot terrorismen. Guy Hervé Kam, en ledare i civilsamhället, kommenterar att terroristerna i Burkina Faso bär den burkinska arméns uniform till skillnad från jihadisterna som bär turban: ”Om dessa burkinska terrorister burit turban skulle de ha stoppats för länge sedan”.
Kuppmakarnas tid är ute. De isoleras alltmer. Och de har inte en chans att klamra sig kvar vid makten. Frågan är bara när och hur det kommer att sluta. Och hur många som måste dö innan terroristerna stoppas.
Sten Hagberg, professor i kulturantropologi vid Uppsala universitet och honorärkonsul för Burkina Faso i Sverige