Den svenska skolan står inför stora utmaningar. En studie från OECD visar att en av de mest effektiva åtgärderna för att höja skolresultaten är att stärka lärarutbildningarna. Kvaliteten i de svenska lärarutbildningarna måste förbättras.

Ingen student ska välja bort en lärarutbildning för att dess kvalitet är ifrågasatt.

För att stärka utbildningarnas kvalitet och således attrahera fler studenter till läraryrket bör antalet lärosäten som bedriver lärarutbildningar minskas, utbudet av utbildningarna anpassas efter skolornas behov och antagningskraven skärpas.

Artikelbild

| Isak Skogstad, ordförande för Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

Det är glädjande att antalet sökande till lärarutbildningarna har ökat under de senaste åren. Dessvärre har ökningen skett utifrån en historiskt låg nivå. I genomsnitt går det drygt en förstahandssökande per plats till ämneslärarutbildningen med inriktning mot gymnasieskolan. Det råder med andra ord en mycket låg konkurrens om platserna, vilket talar för att utbildningen inte ses som tillräckligt attraktiv hos studenterna.

I syfte att stärka lärarutbildningarnas kvalitet föreslår vi därför tre åtgärder:

Minska antalet lärosäten som bedriver lärarutbildningar.

Sverige sticker ut internationellt med ett ovanligt högt antal lärosäten som bedriver lärarutbildningar. I den skolgranskning som OECD lämnade över till regeringen tidigare i år föreslås även ett minskat antal lärosäten. Finland har åtta lärosäten med lärarutbildningar, i Singapore finns det ett. I Sverige finns det hela 28 lärosäten.

Lärarutbildningarna bör förläggas till de lärosäten som har bäst förutsättningar att bedriva en högkvalitativ utbildning och tillräckligt med resurser för att tillgodose goda nivåer av lärarledd undervisningstid. Regeringen måste satsa på kvalitet, inte kvantitet.

Anpassa lärarutbildningarna efter skolornas behov.

Lärarutbildningarna är av stor vikt för skolornas framtida kompetensförsörjning. Som det ser ut i dag utbildas ett stort antal ämneslärare i ämnet historia samtidigt som arbetsmarknaden för just detta ämne är mättad. Både Riksrevisionen och Universitetskanslersämbetet (UKÄ) pekar på att snedfördelningen är ett stort problem.

Ett möjligt alternativ för dimensionering är att omfördela platserna på lärarutbildningarna baserat på hur stor andel av läroplanen ämnena har. På detta vis minskar vi risken att vi får ett stort överskott av lärare i vissa ämnen och ett underskott av lärare i andra ämnen.

Skärp antagningskraven för lärarutbildningarna.

I syfte att stärka relevanta förkunskaper hos lärarstudenterna bör kraven på de särskilda behörigheterna för vissa inriktningar på lärarutbildningarna höjas. För att bli antagen till en lärarutbildning med ämnet geografi bör det vara ett krav att studenten har ett godkänt betyg i detta ämne från gymnasieskolan. Det är inte ett krav i dag.

Goda förkunskaper är av vikt för att höja nivån på lärarutbildningen och därigenom stärka studenternas ämneskunskaper. Lärarnas ämneskunskaper är en nyckelfaktor för elevernas kunskapsresultat.

En kvalitativ lärarutbildning är av största vikt för att stärka skolans resultat. Undervisning är ett komplext och intellektuellt krävande arbete och kan således inte utföras utan en adekvat förberedelse. Grunden till läraryrket skapas under lärarutbildningen.

Sverige har förutsättningarna att skapa en kvalitativ lärarutbildning i världsklass. Regeringens fokus tycks vara på att utöka antalet platser på högskolan så mycket som möjligt. Det är fel fokus. Sverige behöver i stället en högskolepolitik som fokuserar på kvalitet.

Vad väntar ni på?

Isak Skogstad, ordförande för Lärarnas Riksförbunds studerandeförening