Som aktiva i Folkpartiets studentförbund anser vi att kvalitativ utbildning och god forskningsmiljö är nödvändiga förutsättningar i ett liberalt samhälle. Den svenska akademin är dock i allt för hög utsträckning präglad av detaljstyrning och ett huvudmannaskap som inte är tillräckligt flexibelt.

Vi föreslår därför att regeringen, nu när en ny rektor ska tillsättas för Uppsala universitet, påbörjar en process med ­målet att ombilda universitetet till en stiftelse på samma sätt som man gjorde med Chalmers tekniska högskola under 1990-talet.

Vi från Liberala studenter är glada över att regeringen nu tar steg i en friare riktning för Sveriges universitet och högskolor. Vi är däremot oroade över den låga takt och den rädsla som regeringen ibland visar. Sverige står inför stora utmaningar i en globaliserad värld och vi behöver kunna erbjuda våra studenter en god och internationellt konkurrenskraftig utbildning. Som land måste vi kunna erbjuda en stark och fri akademi som en grogrund för en ekonomi där kreativiteten främjas.

Inte minst Uppsala universitet är i behov av att reformeras för att kunna erbjuda studenter och forskare en sådan internationellt konkurrenskraftig och kvalitativ miljö. Och det är här stiftelsehögskolorna in i bilden. För att Uppsala universitet ska kunna konkurrera med andra toppuniversitet behöver lärosätet en likartad handlingsfrihet som dessa har. Risken är annars att när utländska universitet snabbt anpassar sig till en ny situation så är Uppsala universitet fastbundet av statliga beslut som blivit inaktuella.

Den statligt styrda högskolan har visserligen många kvaliteter, men en stiftelsestyrd högskola utjämnar en ojämn maktbalans.

De statligt styrda universiteten styrs av statliga förordningar och regleringsbrev medan en stiftelsehögskola istället styrs av privaträttsliga regler, framför allt stiftelselagen och aktiebolagslagen. Relationen till staten är dessutom baserad på avtal. Det skapar en jämnare maktbalans eftersom staten inte ensidigt kan styra över den enskilda högskolan samtidigt som det nödvändiga inflytande som staten bör ha, i form av kvalitetsgranskning, kan behållas. Det är en fråga om akademisk frihet.

Den autonomireform som regeringen presenterade förra året var visserligen en bit på vägen men samtidigt långt ifrån tillräcklig.

Forskning visar på ett positivt samband mellan autonomi, effektivitet och kvalitet och vi menar att behoven av en ökad frihet för universiteten är avgörande för svensk högskolas framtid. Mångfald även i institutionella former är ett starkt redskap för främjandet av den dynamik och den flexibilitet som i större utsträckning kommer att behövas i framtiden. Därför är fler stiftelsehögskolor något nödvändigt.

Beslut som rör Uppsala universitets studenter bör fattas så lokalt som möjligt för att möta de förutsättningarna och behov som finns just här i Uppsala.

Detta behövs för att öka universitetets legitimitet och kvalitet, men även för att en ökad flexibilitet gör att verksamheten på ett långsiktigt plan då bedrivs på ett sätt som passar just Uppsalas studenter och forskare. Politiska agendor får inte bli stela regler som ligger i vägen för de individuella behoven.

När vi i måndags träffade statssekreterare Peter Honeth (FP) lyfte vi därför fram behovet av fortsatta reformer inom högskolesektorn, med målet om en möjlig stiftelseombildning av Uppsala universitet. Detta i syfte att ge Uppsalas studenter bättre utbildning.

En fri akademi är en stark akademi. Och en stark akademi är studentens bäste vän.

Benny Lindholm
presidieledamot Liberala Studenter
Ludvig Berke
ordf Liberala Studenter Uppsala
Erik Wretling
Liberala Studenter Uppsala
UNT 20/2 2011