Det är ganska intressant att Marta Obminska (M) frågar Miljöpartiet (UNT debatt 14-06-04) om skolnedläggningar när Moderaterna själva är i full gång att lägga ner skolor i Uppsala. Dels driver de igenom ett beslut att lägga ner Balingsta förskola och dels genomförs just nu en ”Gymnasium make over” inom kommunen där syftet sägs vara att lägga ner upp till två kommunala gymnasieskolor.

Att kommunen ska lägga ner gymnasieskolor är något som gör det omöjligt för M att kunna stå upp för det fria skolvalet. Eleverna får aldrig möjlighet att välja den kommunala skola de vill gå på, utan fler elever kommer med detta hänvisas till friskolorna.

Jag ställer motfrågan till Marta Obminska: Hur många elever drabbas av era skolnedläggningar redan i år?

Miljöparitet vill att friskolor ska tillåtas och att de ska drivas utan att ha vinstintresse som främsta ägarsyfte. Egentligen är inte vår ståndpunkt så kontroversiell.

När finansminister Anders Borg (M) fick frågan av SVT i mars 2013, efter en granskning av bland annat John Bauer-koncernen som gick i konkurs, sa han att han ville ha regler som stoppar riskkapitalister i de svenska skolorna. ”Jag tycker att den ägarprövning vi skall göra bör landa i att det är långsiktiga, uthålliga och kompetenta ägare. Det tycker jag talar för att det inte bör vara riskkapitalistbolag på det nuvarande sättet i framtiden.” Jag håller fullständigt med finansministern i detta. Utöver att tala om långsiktighet och kompetens lade också finansministern till att han tycker att dessa bolag ska betala sina skatter, vilket alla politiker, oavsett partibok, borde vara fullständigt eniga om.

Att se över regelverket för friskolebolagen handlar om kvaliteten i skolan och om att skattepengarna används på rätt sätt. Pengarna vi satsar på skolan ska användas i skolan, till elevernas lärande, skolmaterial, till lärarlöner, skolmat, övrig personal, lokaler, skolbibliotek och elevhälsa mm – inte till spekulation eller ren vinstutdelning till aktieägares fickor.

Friskolorna utmärker sig på flera sätt. De har en pedagogisk bredd och drivs av nytänkande, vilket är mycket positivt. Men friskolorna utmärker sig också på andra sätt, till exempel så har lärarna relativt sett låga löner och här i Uppsala saknas till exempel skolbibliotek och skolbibliotekarier på flertalet gymnasiefriskolor.

Miljöpartiet efterfrågar regleringar som gör att friskolor inte ska drivas i vinstsyfte. Hur dessa regler ska utformas vill vi ha bred politisk enighet om, men vi vill självklart också att friskolorna deltar med sina synpunkter. Vi har i det omtalade valmanifestet öppnat för en bred skolkommission som ska komma överens om framtidens skolpolitik. Nu har debatten blivit väldigt polariserad, vilket man måste komma ifrån om vi ska komma framåt. Det underlättar inte att Moderaterna dessutom vill bidra med misstolkning av Miljöpartiets politik, istället för att utveckla sina egna ståndpunkter i frågan.

Det finns flera länder i Europa; Norge, Danmark, Holland med flera som har friskolor. Holland har till exempel flest friskolor i världen, men de tillåter inte vinstutdelning för det. Sverige behöver anpassa sitt regelverk till en internationell standard.

Vi behöver en ny skolpolitik. Hela svenska skolväsendet går på knäna med allt sämre resultat och dålig arbetsmiljö för både elever och lärare. Vi vill att elevpengen används på rätt sätt så att eleverna får mer tid med sina lärare, så att skolan får arbetsro, så att lärarna får högre löner och fler unga vuxna väljer att utbilda sig till världens viktigaste yrke – läraryrket. Det handlar inte om driftsform – det handlar om att få pengarna att räcka till skolornas verksamhet.

Maria Gardfjell, kommunalråd (MP)