Besvär från rörelseapparaten är ett stort och viktigt område. Många som lever med smärta och nedsatt rörelseförmåga kan intyga att det påverkar deras livskvalitet negativt. Vi från politiskt håll ser att olika professioner kan bidra på ett positivt sätt för att avhjälpa dessa besvär.
Landstingets nuvarande avtal med naprapater löper snart ut.
Vårdstyrelsen föreslås vid sitt kommande möte att besluta om ny upphandling av naprapater. Det finns en bred politisk enighet i Vårdstyrelsen att gå vidare med denna upphandling.
Vi vill från politiskt håll se till att alla invånare får den bästa möjliga hälso- och sjukvård på lika villkor. Den ska ges i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.
Vi ser det inte som en önskvärd utveckling att kollektivt utestänga en hel yrkesgrupp av legitimerad personal från landstingsfinansiering av sjukvård, med motiveringen att vissa yrkesutövare bedriver vård i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet.
Kunskapsläget är – precis som Rask-Andersen och Karlsson skriver (UNT Debatt /7") – osäkert. SBU (Statens beredning för utvärdering av medicinsk behandling) är i sin rapport tydlig med att de inte tar ställning till om en behandling ska ges av en viss yrkesgrupp. Det är behandlingsmetoderna som står i centrum.
Det är svårt att använda SBU:s slutsatser i dag för annat än att vi behöver mer och bättre forskning på området.
Kontroll och uppföljning av ingångna vårdavtal är viktigt. Likaså att det sker en fortlöpande utveckling av verksamheten, med ambition att allt mer verka evidensbaserat. Detta gäller inom naprapati likväl som annan sjukvårdande verksamhet. Det är en långsiktig utveckling, och definitivt inte så svartvit som det utmålas i några av debattartiklarna i UNT.
Malena Ranch, ordförande (MP) vårdstyrelsen
Håkan Collin, vice ordförande (S)
Fredrik Leijerstam, ledamot (MP)
Fotnot: Debattartiklar i ämnet har varit införda på unt.se/debatt 7/2, 23/2, 9/2 och 1/3)