Häromveckan fick samtliga lärare och förskollärare i Uppsala ett brev från utbildningsdirektör Birgitta Pettersson. Där berättar hon om de nya lönekriterier som ska börja användas. Ett av de nya kriterierna är mycket kontroversiellt: att den lärare som tar på sig mer undervisning ska belönas med högre lön.Kommunernas styrning av skolan bygger på tron att skolan ständigt kan bli både bättre och billigare.
Ett sätt att minska kostnaden för skola är att inte kompensera utbildningsnämnden för kostnadsökningar. Den term kommunpolitiker brukar använda är effektiviseringskrav, men i praktiken handlar det oftast om rena besparingar. Uppsala kommuns styrning av skolorna i Uppsala utgör inget undantag. 2017 var besparingskravet enligt budget en procent. 2018 föreslås det bli 1,6 procent, för 2019 föreslås 1,1 procent och för 2020 föreslås 2,65 procent.
Ingen enorm minskning varje år, men när åren läggs på varandra blir det många hundra miljoner som måste sparas in, samtidigt som kvalitetskraven på skolan inte minskar utan snarare ökar. Utöver dessa besparingskrav har kommunpolitikerna i Uppsala bestämt att lärares löner ska öka mer än andra gruppers löner.
Mellan 2012 och 2021 ska lärares löner i Uppsala öka med 11 000 kronor. Det är ingen enkel uppgift utbildningsdirektören lämnas med: att minska den totala kostnaden för skola samtidigt som lärares löner ökar mer än andras. Ett sätt att lösa det är att få lärare att undervisa mer.
Utbildningsdirektörens uppgift underlättas av de avtal arbetsmarknadens parter undertecknat på central nivå. Det finns inte längre någon gräns för hur mycket undervisningstid en lärare kan ha. Dessutom slår det centrala löneavtalet fast att lärares löner ska sättas individuellt, där effektivitet ska vara en av grunderna för högre lön. Inget hindrar alltså kommunen som arbetsgivare att använda mer undervisningstid som lönekriterium.
De lokala lärarfacken i Uppsala har protesterat mot beslutet, men de har ingen juridisk möjlighet att stoppa det. Vad är då problemet? Jo, lärares arbetsbelastning och redan höga sjukskrivningstal. Lärare och förskollärare toppar listan över sjukskrivningar på grund av stress. Stress skapas av obalans mellan krav och resurser. Obalans mellan krav och resurser uppstår när kraven hela tiden ökar medan resurserna hela tiden minskar.
Uppsala har enligt statistiken i undersökningen “Bästa skolkommun” redan den tionde lägsta lärartätheten i landet. Med ökad undervisningstid skulle lärartätheten minska ytterligare och det sjukdomsskapande glappet mellan krav och resurser öka.Det finns all anledning för lärare anställda i Uppsala kommun att tänka över sitt val av arbetsgivare.
Lärarbristen ger möjlighet till snabb flytt för i princip alla lärarkategorier. Problemet är dock större än Uppsala. Lita på att kommunpolitiker runt om i landet följer Uppsalas försök med intresse. Här finns möjlighet att spara pengar kortsiktigt och ett avtalsläge som hindrar de lokala facken att sätta stopp för den här typen av beslut.
Ökad arbetsrelaterad psykisk ohälsa är tyvärr inte något som kommunpolitiker brukar ta med i beräkningen. Mer och mer ses sjukskriven personal som ett beklagligt, men ofrånkomligt, svinn i produktionen av utbildning.Politiker är dock känsliga för opinionen.
Om Uppsalas förskollärare och lärare gör gemensam sak i protesterna mot utbildningsdirektörens beslut kommer kommunpolitikerna att tvingas agera. Låt oss hoppas att de lokala lärarfacken lyckas åstadkomma detta.
Låt oss vidare hoppas att centrala fackliga parter inser att oavsett vad som sker i Uppsala, så kommer fler kommuner att utnyttja det centrala avtalet för att försöka få lärare att springa fortare i korridorerna och att jobba mer än vad de orkar.
Till sist. Låt oss tillsammans arbeta för att ändra den styrning som skapar ett allt större glapp mellan krav och resurser för landets alla rektorer, lärare och förskollärare. Endast så kan vi minska den arbetsrelaterade psykiska ohälsan, som skapar lidande för lärare, minskar tryggheten för eleverna och förvärrar lärarbristen.
Marcus Larsson
Högstadielärare, grundare av Tankesmedjan Balans
Åsa Plesner
Skol- och utbildningsledare, grundare av Tankesmedjan Balans
Fotnot: Tankesmedjan Balans är en ideell förening som fokuserar på frågor om styrning och arbetsmiljö i den offentliga sektorn.