I en debattartikel i UNT den 4/1 beskriver Christopher Lagerqvist (M) sin syn på utvecklingen i Uppsalas skolor.
En diskussion om Uppsalas skolresultat är bra och angelägen. Det är när vi synliggör hur det går för eleverna som vi kan sätta in rätt stöd och se till att alla når kunskapskraven och utmanas i sitt lärande. Nu behöver vi fortsätta arbetet med att se till att alla Uppsalas elever möts av skickliga lärare i klassrummet och att de kan lära sig något nytt varje dag.
Eleverna som lämnade nian i år gick i låg- och mellanstadiet under Moderaternas styre. Vi bör se på skolan som den kedja och långa inlärningsprocess som den faktiskt är – från de första tidiga åren i förskolan till gymnasiet. Därför hade en viss ödmjukhet från Lagerqvists sida varit på sin plats. För mig är det självklart att skolan nu behöver mer av samarbete och långsiktiga lösningar och mindre av politisk smutskastning och höga brösttoner. Vårt gemensamma mål är att alla elever ska lämna skolan med en gymnasieexamen och självklart behövs förbättringar på flera områden för att vi ska nå dit. Moderaterna får gärna vara med och presentera lösningar på de problem vi ser. I Lagerqvists artikel lyser de tyvärr med sin frånvaro.
I vår samlade analys av kunskapsresultatens utveckling i Uppsala kommuns skolor ser vi blandade tendenser. Utvecklingen ser olika ut beroende på vilka elevgrupper vi tittar på. Jag vill redogöra för några olika aspekter av resultaten och vad vi gör för att förbättra dem.
Om vi först och främst tittar på resultaten inom grundskolan kan vi se att behörigheten till grundskolan har skiftat under den här mandatperioden. Under förra läsåret presterade Uppsala kommuns skolor det bästa resultatet på många år (exklusive nyanlända). Under läsåret 2016/2017 går resultaten, i likhet med riket, däremot sämre. En orsak till det är ett tapp i kärnämnena svenska, engelska och matte. Det arbetar vi nu intensivt för att vända bland annat genom införandet av en lokal läsa-, räkna- skriva garanti i förskoleklassen, satsningar på nya lärverktyg för förbättrad individanpassning i undervisningen och fortbildning för våra lärare.
Samtidigt ser vi att de nyanländas skolgång påverkar resultaten i relativt stor utsträckning. Under läsåret 2015/2016 började många nyanlända årskurs 9 och därmed sitt första läsår i svensk skola. Att hämta in kunskaper i samtliga grundskoleämnen på en så kort tid är en utmaning. Det påverkar också Uppsalas positionering i öppna jämförelser. I årets undersökning har samtliga elevers resultat inkluderats. Vi har tagit emot många nyanlända de senaste åren, inte minst till följd av en relativt stor inflyttning från andra kommuner i Sverige. Av årets resultat kan vi se att våra skolor lyckats med att få fler nyanlända behöriga till gymnasiet. Det är en utveckling vi måste hålla i. Vi intensifierar nu arbetet med att stärka nyanlända elevers kunskaper i svenska språket. Att kunna tala och skriva på svenska är helt avgörande för att klara grundskolans kunskapskrav och för att kunna delta aktivt i samhället.
Utbildningsnämnden, som jag är ordförande för, ansvarar för samtliga skolformer. Vårt yttersta uppdrag är att se till att alla elever når skolans slutmål – en gymnasieexamen. I grunden är en examen helt avgörande för att få jobb eller kunna studera vidare. Andelen elever i Uppsala som lämnar skolan med en gymnasieexamen har varit alldeles för låg under många år. Att vi nu ser att våra kommunala gymnasieskolor har gjort en positiv vändning och att allt fler elever når gymnasieexamen är ett styrkebesked för våra lärare och skolledare. I dag lämnar 68 procent av eleverna gymnasieskolan med en examen. För tre år sedan gjorde endast 63 procent av eleverna det.
Men självklart kan vi inte slå oss till ro när vi ser att en nära en tredjedel av eleverna inte tar sin examen. Därför tillför vi gymnasieskolan mer resurser bland annat genom en förstärkt elevhälsa för att motverka studieavhopp. Hög skolnärvaro är en viktig del i att klara gymnasiestudierna.
Jag vet att Uppsalas elever har en ännu större potential om vi fortsätter att gemensamt investera i våra skolor och lärare, följer kunskapsutvecklingen noga och sätter in rätt stöd i rätt tid. Därför kommer vi socialdemokrater alltid att prioritera ordning och reda i Uppsalas klassrum framför stora skattesänkningar. Alla elever ska lyckas – alla ska nå en gymnasieexamen.
Caroline Hoffstedt
ordförande i utbildningsnämnden (S)