I dag den 3 maj firas Unescos pressfrihetsdag runt om i världen, vilket känns extra angeläget i en tid där en majoritet av de svenska medierna utsätts för hot och hat.
I år firar vi att Sveriges Tryckfrihetsförordning fyller 250 år, bland annat med en utställning om förordningen vilken öppnar idag på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm.
Sveriges Radio och TU inleder dessutom i dag en större undersökning om hot- och hatbilden mot kvinnliga journalister och mediechefer.
2015 var åter ett mörkt år för press- och yttrandefriheten men även för journalisters säkerhet. Unesco är det FN-organ som särskilt ansvar för att försvara pressfriheten och gör därför offentliga uttalanden varje gång en journalist dödas i sitt arbete.
Under förra året fördömde Unescos generaldirektör 114 journalistmord.
Enligt Unescos rapport ”World Trends in Freedom of Expression and Media Development” som publicerades i november 2015, klaras endast cirka fyra procent av morden upp. Därtill kommer betydligt fler journalister som hotats, trakasserats och fängslas. Kvinnliga journalister är särskilt utsatta.
Därför känns det mycket bra att Unesco World Press Freedom Prize 2016 i dag delas ut till den azerbajanska fängslade journalisten Khadija Ismayilova.
Varje gång en förövare går ostraffad stärker det andra potentiella brottslingar. Detta leder i sin tur till en negativ spiral av våld som förgiftar samhället och undergräver respekten för mänskliga rättigheter, värdighet och försvagar rättsstaten.
Unesco har gjort flera insatser för att stärka press- och yttrandefriheten och journalisters säkerhet. I februari i år samlades över 300 mediechefer och medieföreträdare från hela världen, för att för första gången tillsammans diskutera straffrihet och säkerhet för journalister.
Parallellt måste dialogen med regeringar intensifieras för att förmå dem att ta frågan på större allvar, skapa bättre lagar. Mediehus behöver fortsätta bedriva ett effektivt säkerhetsarbete.
Att press- och yttrandefriheten står inför stora utmaningar globalt är inga nyheter. Europa, däremot, brukar framhållas som den plats som där det finns en bred samsyn och grundmurat stöd för vikten av fria medier. Denna trygghet har dock lika oväntat som snabbt kommit på skam.
Utvecklingen för det fria ordet i länder som Polen och Ungern är en påminnelse om att inget kan tas för givet.
Även i Sverige så visar undersökningar att det förekommer en omfattande självcensur till följd av hot och hat, vilket resulterar i att medier i vissa fall backar från viktiga granskningar. Hos TU:s medlemmar, det vill säga dagspressen, hotas hela fyra av tio.
56 procent upplever att hotbilden har förstärkts och en av tre uppger att de tvekar inför publicering eller jobbutlägg.
Så länge pressfriheten fortsätter att utmanas, både globalt och nationellt, blir det hela tiden viktigare att i nära dialog med olika aktörer tillsammans värna och hitta konstruktiva vägar att bemöta de nya utmaningarna för pressfriheten. Sverige har världens äldsta tryckfrihet. Det är ett av våra viktigaste kulturarv. Låt tryckfrihetsåret 2016 bli ett år då vi begrundar det.
Mats Djurberg, generalsekreterare, Svenska Unescorådet
Jeanette Gustafsdotter, vd, TU – Medier i Sverige