Den svenska välfärdsmodellens påfrestningar, med åldrande befolkning och ökande krav i kombination med att andelen i arbetsför ålder minskar, leder till press både på arbetskraftsförsörjningen och finansieringen.

Den beräknade samlade arbetskraftsökningen i Sverige för det närmaste decenniet kommer inte att räcka till för att klara behoven i offentlig sektor och näringslivet, om personaltätheten i välfärdstjänsterna fortsätter att öka. Detta larmar även SKL om.

En sådan utveckling skulle driva upp arbetskraftskostnaderna, urholka näringslivets konkurrenskraft och öka trycket på skattehöjningar. Basen för välfärdens finansiering, det privata näringslivet, skulle utvecklas sämre vilket riskerar att leda till ytterligare skattehöjningar.

För att undvika detta krävs att kommunsektorn arbetar klokare bland annat genom att organisera verksamheten på ett smartare sätt samt nyttja digitaliseringens möjligheter. En del i detta är att låta privata företag i större utsträckning utföra offentligt finansierade tjänster, om kostnaden är lägre eller kvaliteten högre jämfört med om kommunen bedriver verksamheten i egen regi.

I välfärdsdebatten finns emellertid en myt att de privata företagen uppnår sin vinst på bekostnad av personalen eller kvaliteten i verksamheten.

Några vetenskapliga belägg för att så skulle vara fallet i den svenska välfärden saknas dock.För att ge större insikt i debatten har Svenskt Näringsliv låtit konsultföretaget Sirona i en rapport belysa hur ett större privat välfärdsföretag, Vardaga, som bedriver särskilt boende för äldre, leder och styr sin verksamhet för att samtidigt få hög kvalitet, låga kostnader och utrymme för vinst.

Att Svenskt Näringsliv valt ett företag inom äldreomsorgen för granskningen är ingen slump.

Äldreomsorgen är det område inom välfärden där behoven kommer att öka mest under 2020-talet.

Antalet personer över 80 år är kommer att öka med mer än 50 procent till 2029, eller med nästan 300 000 personer, medan befolkningen i arbetsför ålder (20–64 år) kommer att växa med sex procent. Att äldreomsorgen bedrivs på ett succesivt klokare sätt är därför nödvändigt för att klara välfärdsutmaningen.

Av Sironas granskning av Vardaga framgår att företaget i kraft av sin storlek och specialisering har betydande konkurrensfördelar jämfört med såväl mindre företag som kommuner. Många boenden agerar som idégeneratorer och testbäddar för nya idéer som ökar produktivitet och kvalitet. Företaget kan även jämföra olika verksamheter och därigenom identifiera bästa praxis för verksamheternas processer. Till exempel har brukarnas betyg av maten ökat, och kostnaderna minskat, efter genomförande av en strukturerad process hur måltiderna bör utformas, som startade på ett enskilt boende. Företaget kan också ge duktiga medarbetare möjlighet att växa i nya befattningar, vilket gynnar både personal och företag. Centralt stöd kan ges till enheter som släpar efter. Fördelarna uppnås inom ramen för en målstyrnings- och uppföljningsmodell som beaktar såväl kvalitet och personal som ekonomi. Ett aktivt arbete för att uppnå en hög beläggningsgrad och en behovsanpassad schemaläggning bidrar också till ett resultat som ger överskott.

För att Vardaga ska ha incitament att ständigt förbättra sig är det dock nödvändigt med konkurrens från andra aktörer, såväl kommunerna själva som mindre, innovationsbenägna företag, där nya idéer och arbetssätt kan få snabbare genomslag.

Att brukarna har valfrihet är också viktigt för att säkra och stimulera kvalitet.

De företag som driver äldreboenden gör detta till samma eller lägre ersättning än de kommunala – annars blir de inte anlitade av kommunerna. Om de privata företagen inte fanns i äldreomsorgen, utan kommunerna tog över deras verksamhet, skulle kostnaderna för skattebetalarna alltså öka.

Dessutom är kvalitetsresultaten enligt Socialstyrelsens kvalitetsmått generellt sett likvärdiga eller bättre.

Fakta liksom beskrivningar av enskilda företags arbetssätt talar sitt tydliga språk.

Äldreomsorgen och svensk välfärd behöver de privata företagen för att få mer värde för skattepengarna, och för att Sverige ska klara de utmaningar som demografin orsakar för vår gemensamma välfärd!

Anders Morin, Svenskt Näringsliv, ansvarig Välfärdspolitik