Varje vardagsmorgon lämnas drygt 11 500 barn på Uppsalas förskolor. Vart och ett av dessa tusentals barn har rätt till en trygg dag ledd av kompetenta förskollärare och barnskötare som har haft tid att planera dagens aktiviteter.

Så ser det dock inte ut överallt i dag.

På många förskolor kämpar personalen för att få dagarna att gå ihop trots bristfällig bemanning och knapp planeringstid.

Förskoleupproret, som jobbar för bättre förutsättningar i förskolan för barn och pedagoger, släppte nyligen ett stort antal berättelser från förskollärare, barnskötare och vårdnadshavare om vardagen i förskolan. Under hashtagen #pressatläge kan man läsa mängder av berättelser. Den ena mer oroande än den andra. Så här skriver en förskollärare från Uppsala:

”För bara något år sedan visade jag runt potentiella nya familjer på förskolan. Jag har slutat med det nu. Jag kan inte ljuga och säga att det är bra, välj oss!

Jag skulle aldrig i mitt liv låta mina egna barn gå på den här förskolan.”

En annan skriver:

”Jag älskar mitt arbete men ibland tror jag det kommer bli min död. Jag är inte ens 30 år och har arbetat fyra år i förskolan. Den glöd, passion och inspiration jag hade då jag började känns ofta väldigt avlägsna och har i stället bytts ut mot tinnitus, spänningshuvudvärk, återkommande sjukdomar och ständig trötthet som tyvärr går ut över min fritid.”

Som förälder och politiker kan jag inte blunda för den beskrivning av verkligheten som många förskollärare och barnskötare ger. När jag lämnar mitt barn på förskolan vill jag vara säker på att mitt barn är tryggt, att det finns en varm famn när det behövs och att dagarna fylls med vettig pedagogisk verksamhet. Jag vill också att personalen ska känna sig tillräcklig och trivas på jobbet. Att de ska få använda sin kunskap och stötta mitt barn i sin utveckling. Den inställningen tror jag att de flesta andra föräldrar delar. Så vad gör vi då för att vända utvecklingen?

Liberalerna sätter förskolan och skolan först. Där tillbringar barn en stor del av sin tid, där möter barn nya möjligheter och där läggs grunden för ett så småningom fungerande och fritt valt vuxenliv.

Ska förskolan kunna fullgöra sitt pedagogiska uppdrag, se varje barn, upptäcka och hjälpa barn som behöver extra stöd eller inte har det bra hemma, krävs tillräckligt med tid och personal.

Lärarförbundet släppte 2017 rapporten ”Lyssna på förskollärarna!” och beskriver där de största utmaningarna som deras medlemmar ser i förskolan. För stora barngrupper och brist på planeringstid liksom för många uppgifter som inte hör till yrket är det centrala i rapporten.

För att vända utvecklingen i Uppsala vill Liberalerna

1) Minska arbetsbelastningen.

Fler timmar till planering och uppföljning är nödvändigt. Ofta får planeringstiden stryka på foten när personal och vikarier fattas. Att få använda den tid som är menad för planering till just det är viktigt. Tillräcklig planeringstid sänker stressnivån och ökar kvaliteten.

2) Tydliggöra de olika yrkesgruppernas ansvarsområden.

Låt förskollärarna fokusera på den pedagogiska verksamheten och barnskötarna på omsorgen. Båda yrkeskategorierna är viktiga för verksamheten, men ansvarsområdena skiljer sig åt.

3) Öka personaltätheten.

Färre barn per vuxen är avgörande.

4) Erbjuda bra kompetensutveckling och möjlighet att göra karriär.

Förste förskollärare med tydliga uppdragsbeskrivningar höjer kvaliteten. Att få utvecklas hela sitt yrkesliv är viktigt.

5) Se till att pedagogers viktiga uppdrag avspeglas i lönekuvertet.

Bristen på förskollärare är stor och väntas bli större. Universitets- och högskolerådet konstaterade nyligen att 13 procent färre sökt till förskollärarutbildningen i år än förra. Det är fjärde året i rad som intresset för yrket minskat. Och det i tider då utvecklingen behöver vara den omvända.

Kan vi inte förbättra situationen för dem som i dag arbetar i förskolan kommer inte fler vilja bli förskollärare i framtiden.

”I 3 år har jag arbetat som förskollärare. Mitt drömyrke. Jag har alltid sett mig själv som en stark person som kan ta en del och ha mycket igång samtidigt. Och det har fungerat. Visst är det tufft, men såhär är det ju på alla förskolor. Klarar andra det så klarar jag det. Men alla gör ju inte det. Flera sjukskrivningar på jobbet och helt plötsligt sa det stopp även för mig. Utmattning kom över mig som en riktig överraskning. Fast ändå inte.” (Ur förskoleupproret Uppsala)

Förskoleupproret, rapporter från facken och statliga myndigheter visar på allvarliga problem som ingen politiker har råd att blunda för. Liberalerna kräver krafttag för att förbättra förskolan NU.