Naturbetesmarkerna är de mest artrika marker som finns. Det är ogödslade, oplöjda och med lång historia av bete. Om man räknar antalet blommande växtarter per kvadratmeter hör naturbetesmarker till de mest artrika miljöerna som finns. På en så liten yta kan man hitta upp till runt 50 olika blommande växtarter.

Gräsmarker är ganska fattiga på näring och har en helt annan flora och fauna än gödslade marker där växter som hundkäx och maskrosor lätt tar över. I den magra betesmarken får i stället konkurrenssvaga växter en chans, som till exempel kattfot och blåklocka. När betesdjuren trampar sönder grästäcket blir det lättare för mer svårspridda frön att gro.

Naturskyddsföreningen arbetar för att naturbetesmarker och deras artrikedom ska finnas kvar.

I dag återstår enbart små rester av de marker som en gång användes för bete. De har försvunnit i takt med 1900-talets utveckling av jordbruket. Kravet på ökad produktivitet har styrt mot större gårdar. De flesta små jordbruk har lagts ner och betesmarkerna vuxit igen.

Naturbetets artrika miljö förser oss inte bara med mat åt de betande djuren, utan är också livsmiljö för blommor, djur och insekter som är livsviktiga för naturen och oss människor. Maten vi äter pollineras av insekter som bland annat lever av blommor i naturbetsmarker.

Här är några av de förslag som Naturskyddsföreningen, tillsammans med flera andra organisationer, nu framför till regeringen i en gemensam skrivelse för att påverka jordbrukspolitiken:

1) Höj miljöersättningen för skötsel av betesmarker och förändra andra bidrag till lantbruket som missgynnar betesmarkerna.

Bidragen är i dag i många fall högre för dem som föder upp sina djur på annat foder än bete.

2) Stimulera upphandlingen av naturbeteskött och ekologiskt kött i offentliga kök. I dag utgör det bara en bråkdel av det kött som serveras.

3) Anpassa reglerna till de olika regionernas förutsättningar.

Skötseln av betesmarker måste göras mer flexibel och anpassas regionalt så att miljönyttan blir större. I dag är reglerna lika från Ystad till Haparanda, men flora och fauna skiljer sig mycket åt.

4) Skydda riktigt artrika marker med så kallat Natura 2000-avtal.

Sverige ligger efter andra EU-länder och har avstått från möjligheten att skydda mark i många år.

Vi måste äta mindre kött för klimatets skull, men när du väljer kött: Köp naturbeteskött och ekologiskt kött för att gynna artrikedomen och dem som låter djuren beta. Och passa på att njuta av de öppna landskapets fåglar och fjärilar i de naturbetesmarker där de fortfarande finns kvar.