Storstäder, förortskommuner och större städer växer samtidigt som glesbygd och mindre kommuner tappar i befolkning. Sverige är det land inom EU som haft den starkaste urbaniseringen sedan 2005 och under 2011 minskade befolkningen i 141 av landets 290 kommuner.

Samtidigt står Sverige inför en tilltagande brist på arbetskraft de kommande decennierna som kan leda till att hela landet tappar växtkraft. Att satsa på det gröna näringslivet, som många gånger finns på landsbygden, är ett sätt att motverka en sådan utveckling. Men då krävs förbättrade villkor för företagen i allmänhet och för dem på landsbygden i synnerhet.

Vi som undertecknar denna artikel upplever ofta konsekvenserna av urbaniseringen. Vi representerar, förutom LRF, sju olika partier – med vitt skilda åsikter i många frågor. Men vi har det gemensamt att vi är regionpolitiker som både ser landsbygdens svårigheter och resurser och vet vilken kompetens som finns utanför tätorterna. I landets små och medelstora företag finns outnyttjade möjligheter till tillväxt.

Artikelbild

Engagerade människor, föreningar och småföretag – många gånger med det gröna näringslivet, energikällorna eller besöksnäringen som bas – driver utvecklingen och är just den potential som vi måste ta tillvara om svensk tillväxt och välfärd ska stå stark.

Det kan handla om tillverkningsindustri i Norrlands inland, tjänsteföretag i Bergslagen eller företag inom det gröna näringslivet. Oavsett var dessa företag finns behöver det skapas tillväxt för att hela Sveriges ekonomi ska blomstra och utvecklas.

Därför är vi som undertecknar denna artikel eniga om att, oavsett partifärger på nästa regering, så måste följande prioriteras: Fortsätt arbetet med regelförenkling och tillämpning. Se över små företags tillgång till finansiering. Se över sjuklöneansvaret. Öka satsningarna på tillämpbar forskning inom förnybar energiteknik och livsmedel.

Dessutom behöver frågor om infrastrukturen få sin rättmätiga plats i debatten. Satsa på goda förbindelser och trafiksäkra vägar – också om de är enskilda.

Eftersom jord- och skogsbruk och servicefunktionerna kring dessa är landsbygdens basnäringar är det dessutom viktigt att inte i onödan beskatta transporter hårdare i Sverige. Många konkurrentländer har redan fördelar i form av bördigare mark, längre växtsäsong och kortare avstånd till större marknader.

Likaså är bredband på landsbygden är ett måste. I dagsläget har 50 procent av de boende i staden bredband via fiber. Motsvarande siffra för landsbygden är tio.

Ska vi luta oss tillbaka och vara nöjda med att skillnaden inte är större? Vi tycker inte det. Sedan några år tillbaka finns en folkrörelse på den svenska landsbygden som genom ideellt arbete halverat kostnaden för att gräva ner fibernätet. En kostnad som trots detta är hög. Och frågan om fortsatt finansiering för bredbandsutbyggnad är höljd i dunkel. Det är också av största vikt att yttäckningskrav ställs när nya tillstånd ges för mobiltelefoni. Särskilt när den fasta telefonin försvinner och koppartrådar klipps av.

Det här är några av de viktigaste förslagen som snabbt skulle ge utdelning. I form av ökad tillväxt, stärkt konkurrenskraft och en landsbygd som utvecklas. Det är vad valrörelsen verkligen borde handla om.

Helena Jonsson, förbundsordförande LRF

LRFs politiska råd: Katarina Erlingson (C), Maria Gardfjell (MP), Nicke Grahn (FP), Stig Henriksson (V), Harald Hjalmarsson (M), Anna-Caren Sätherberg (S), Sakarias Winberg (KD)