De flesta av oss kan då och då behöva använda ett läkemedel och de flesta av oss vill kunna göra det utan dåligt samvete. Därför har heller inte de flesta av oss något emot att vårt läkemedel byts ut mot ett annat motsvarande läkemedel, särskilt om det fungerar lika bra men har andra fördelar, t ex att det har mindre biverkningar för oss själva eller för vår vattenmiljö.
De stora fördelarna med receptfria läkemedel är dess tillgänglighet, då de säljs på många olika ställen med varierande öppettider. Det är också därför som konsumtionen av dessa läkemedel är hög. Ibland för hög, både utifrån biverkningar på oss själva eller på vattenmiljön. Dessvärre finns det dessutom receptfria läkemedel som är mycket skadliga för miljön.
Svenskt Vatten anser att inga miljöfarliga läkemedel borde få säljas receptfritt – det ska alltid vara en läkare som har bedömt att man verkligen behöver det.
Många av oss har säkert sett reklamen för läkemedlet Voltaren. Diklofenak är det aktiva ämnet som ingår i bland annat Voltaren. Diklofenak är mycket svårt att bryta ned i avloppsreningsverk eller ute i vattenmiljön. När Voltaren marknadsförs aggressivt i kombination med sin receptfria lättillgänglighet leder det till hög konsumtion i samhället. Sverige har sedan maj 2015 infört nationella gränsvärden för hur mycket diklofenak som får finnas ute i våra sjöar, vattendrag och hav. Diklofenak, som är giftigt för fisk och andra vattenlevande organismer, är det enda svårnedbrytbara läkemedlet som överskrider sina gränsvärden.
Ett illustrerande räkneexempel, den mildaste tuben Voltarensalva i handeln innehåller 580 milligram diklofenak – genom användandet av en tub omvandlas sjö- eller havsvatten, motsvarande nästan 10 stycken 25 meters simbassänger, till att vattnet blir för giftigt för fisk att leva i. Användningen resulterar således i att det svenska gränsvärdet på max 0,1 mikrogram diklofenak per liter vatten i överskrids i hela 5 800 000 liter vatten.
Om vi ska klara miljömålet giftfri miljö måste Socialdepartementet snarast ge Läkemedelsverket i uppdrag att undersöka om det går att receptbelägga ett läkemedel med hjälp av EU-lagstiftningen. Annars behöver folkhälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström även arbeta för att på sikt påverka EU-lagstiftningen så att det blir lättare att receptbelägga läkemedel på grund av miljöfarlighet.
Det är dessutom hög tid för läkemedelsproducenterna och apoteken att gemensamt ta ett betydligt större ansvar för ansvarsfull marknadsföring och klok läkemedelsanvändning. När det gäller diklofenak så finns det fortfarande ingen information från Apoteken om hur svårnedbrytbar den är i naturen eller hur farlig den är för fisk.
Det finns stora möjligheter att även vara en förebild genom att gå före och visa vägen. Stockholms läns landsting tog redan 2012 bort diklofenak från sin så kallade kloka lista, dvs den lista med läkemedel som landstinget ur bland annat hälso- eller miljöskäl rekommenderar läkarna att skriva ut till sina patienter.
Den här veckan arrangeras en stor konferens om läkemedel och dess inverkan på vår vattenmiljö och vår förhoppning är att ökad kunskap kommer leda till en klokare läkemedelsanvändning.
Det är orimligt att vi år 2016 fortfarande har receptfria läkemedel som är mycket farliga för vattenmiljön.
För att klara utmaningen med läkemedel i våra sjöar, vattendrag och hav behöver Socialdepartementet ta ett betydligt större ansvar.
Anna Linusson, vd Svenskt Vatten
Anders Finnson, miljöexpert Svenskt Vatten