Utvecklingen går snabbt framåt men det finns olika grupper med personer som har funktionsnedsättning som i dag utestängs helt och inte kan utnyttja den digitala tekniken. Det skapar ett utanförskap att inte självständigt kunna styra sin vardag.

En förvärvad hjärnskada kan man få av stroke, våld/olyckor, tumörer och vissa demenssjukdomar. Skador på hjärnan kan exempelvis ge afasi som betyder att man i varierande grad kan få svårigheter att tala, svårt att förstå, läsa, skriva eller räkna. Det kan också vara svårt att lära sig nya saker.

Att ha svårt att förstå och tolka information brukar beskrivas som kognitionssvårigheter.

Artikelbild

| Jan Ask

Det finns en undersökning som nyligen genomförts av Begripsam vilken finansierats av Post- och telestyrelsen (PTS) och Konsumentverket. Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) har bidragit med vetenskapligt stöd.

Urvalet i undersökningen var personer med olika funktionsnedsättningar som hade diagnoserna add, adhd, afasi, autismspektrum, bipolär, depression-ångest, dyskalkyli, dyslexi, stroke, språkstörning och utvecklingsstörning.

Syftet med undersökningen var att få kunskap om hur dessa grupper upplever användningen av internet, smarta telefoner och surfplattor. För att kunna genomföra undersökningen har ett flertal föreningar och organisationer bidragit med ett stort ideellt engagemang.

Frågorna har anpassats så de har varit lätta att förstå. Det har också varit viktigt att inte ha flera frågor i en och samma fråga. För att vissa grupper skall vara representerade i undersökningen har man sökt upp personer på äldreboende, dagliga verksamheter och på föreningsträffar. Där har man kunnat ge personlig assistens med att fylla i enkäten eftersom det för många kan vara omöjligt att fylla i en enkät.

Artikelbild

Finn Hedman

Undersökningen visar att så många som 60 procent i gruppen som har afasi tycker det är svårt att använda en dator.

Går man in närmare i undersökningen visar den också att för denna grupp är det 70 procent som undviker att boka tid i vården via internet. Det är också liknande siffror i gruppen stroke och MS där procentsiffrorna är 63 respektive 67.

En av frågorna var hur ofta man använder internet för att köpa biljetter till resor.

I grupperna afasi, stroke och MS finns personer som aldrig bokar via internet. Procentsatsen för afasi är 48, stroke 46 och MS 33.

Rapporten visar att det finns en stor kunskapsbrist som innebär stora problem att även kunna använda smarta telefoner. När det gäller användning av surfplatta är kunskaperna mindre för grupperna stroke och afasi jämfört med de andra grupperna. Efter en förvärvad hjärnskada kan man också behöva lära om även om kunskapen funnits innan skadan.

Digitalisering i vården är nu ett verktyg för att få effektivisering och bättre tillgänglighet. Akademiska har nu digitala plattformar/skärmar som skall användas för anmälan vid läkarbesök.

”Knappa in ditt personnummer eller scanna ditt körkort för att registreras.” Föreställ dig att du har afasi med lässvårigheter. Föreställ dig att du har svårt att förstå. Föreställ dig att du är synskadad. Du vill ju klara av allt detta själv. Ingen person finns tillgänglig för att hjälpa dig.

Regeringen har tillsammans med SKL en gemensam vision för e-hälsoarbetet fram till 2025.

Man är tydlig med att användandet av teknik skall bidra till ökad delaktighet och självständighet för personer med funktionsnedsättning i alla åldrar och deras anhöriga. Det är också tydligt att jämlikhet skall vara en utgångspunkt och behovet skall vara utifrån egna förutsättningar.

För att inte glömma bort personer som exempelvis har afasi och språkstörning behövs ett krafttag.

Personer som har svårt att förstå och tolka information står fortfarande på hållplatsen och väntar på bussen. Kanske är det någon som lyckats beställa biljett via mobilen eller haft möjlighet att få personlig service på biljettkontoret. Biljetten blir dyrare.

För många är det också omöjligt att använda mobilen för biljettbokning.

Vi måste ställa de rätta kraven och fatta de rätta besluten samt ha större kunskap så de olika grupperna med personer som har funktionsnedsättning kan använda de digitala verktygen för att kunna känna egenmakt.

Det är hög tid att börja ta uppgiften på allvar för att kunna anpassa rätt hjälpmedel och rätt stöd för personer som i dag inte känner någon delaktighet och tillgänglighet.

Möjligheter till träning och att öka kunskaperna bör tas fram för att kunna använda digitala verktyg. Ett jämlikt samhälle där nya tekniker inte innebär ett hinder. Det är en demokratisk och mänsklig rättighet.

Det behövs också strategier framöver när det gäller utvecklingen av digitala verktyg. Med de undersökningar och kunskaper vi har i dag kan vi involvera fler olika professioner redan nu för att inte lägga pengar på enbart teknologin. Det är alltid dyrare och tar längre tid om man i efterhand skall göra uppgraderingar och anpassningar.

Involvera föreningar för att se behoven så deras medlemmar kan testa nya hjälpmedel som tas fram.

Vi väljer hur vi skall förbättra för alla genom samarbete mellan olika discipliner. Hur tänker ansvariga politiker hantera digitaliseringståget så alla får plats? Vi ser fram emot svar innan valet.

Lilian Larsson, ordförande Afasiföreningen Uppsala län

Jan Ask, ordförande Stroke länsföreningen Uppsala

Finn Hedman, ledamot Stroke lokalföreningen Uppsala

Christina Brännström, gruppledare Rehab-grupp Neuro Uppsala län

Sven-Åke Andersson, ordförande RTP

Pia Ek, ordförande FUB (föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning

styrelseledamot läns FUB Uppland

Birgitta Anér, Autism-och Asbergerföreningen Uppsala län