I dag är Internationella dagen mot tobak. Tobaksbruket är ett av de största hoten mot vår hälsa. Förutom fruktansvärda effekter på individers hälsa medför det också stora samhällsekonomiska kostnader. Tobak har dessutom en stor miljöpåverkan med farliga kemikalier i tobaksproduktionen och fimpar. Fimpar och snusprillor hamnar på gator, i naturen och i toaletten vilket sprider gifter i vår miljö och skapar en helt onödig avfallshantering.
Tobaksodling innebär skogsskövling, besprutning med kemikalier och insektsgifter, och svåra arbetsförhållanden inklusive barnarbete.
Tobaksindustrin orsakar dessutom klimatutsläpp på 8,5–9 miljoner ton koldioxid årligen.
Den allra värsta formen av tobaksbruk är rökning, men även snus är skadligt. Det skadar blodkärlen, som reglerar blodtrycket och ökar således risken för framtida hjärt-kärlsjukdomar såsom hjärt- och hjärninfarkt. Gravida som snusar får en ökad risk att föda för tidigt, för fosterdöd under graviditeten, tillväxthämning och andningsproblem under nyföddhetsperioden.
Tobaksrökning beskrivs i den nationella cancerstrategin som den viktigaste enskilda riskfaktorn för cancer som individen själv kan undvika.
Många andra sjukdomar påverkas också starkt av rökning. Att röka dagligen leder till ökad risk för ett sextiotal olika sjukdomar enligt forskning, bland annat hjärt/kärl-sjukdomar och lungsjukdomar.
Det är lätt att tro att Sverige ligger längst fram vad gäller arbetet mot tobak men flera länder har tuffare lagstiftning, däribland Norge som har lagstadgat ett förbud för tobaksreklam i butiker som ett steg att minska tobaksbruket. En viktig faktor bakom minskningen av tobaksbruk i Sverige är samhällets förändrade attityd. Fram till år 2005 röktes det fortfarande på de flesta kaféer och restauranger, men sedan förbudet 2005 är det fullt naturligt för en rökare att gå utomhus för att röka. Många arbetsgivare har infört rökfri arbetstid för att stödja sin personal.
Arbetet mot rökning har gett resultat, men det krävs fler åtgärder för att rökningen på sikt inte ska utgöra ett dominerande folkhälsoproblem. Det finns mycket vi kan göra såväl på nationell nivå som lokalt och regionalt.
Ett stort problem är att tobaksprodukter fortfarande exponeras för allmänheten och även är mer lättillgängliga än vad som är fallet med alkohol.
Det är viktigt med ett exponeringsförbud i Sverige, av det slag som många andra länder redan har infört.
Ett exponeringsförbud gör människor mer negativt inställda till tobak och minskar den sociala acceptansen för bruket, framför allt bland ungdomar.
Island var först med att införa ett exponeringsförbud 2001. Enligt en undersökning har rökningen bland isländska 16-åringar minskat sedan dess till senaste studien 2011. Det är särskilt viktigt att nå ungdomar med dessa åtgärder, eftersom vi vet att det är lättare att fastna i ett beroende när man är ung. Dessutom visar flera studier att rökarna själva anser att ett exponeringsförbud skulle underlätta för dem att sluta. Neutrala tobaksförpackningar utan namn eller annan reklam bidrar till att göra produkten mindre attraktiv.
I regeringen har Miljöpartiet drivit på för att få fram propositionen om rökförbud på lekplatser, idrottsplatser, uteserveringar, busshållplatser och tågperronger.
Utöver det utvidgade rökförbudet införs även en tillståndsplikt för tobaksförsäljning. Det innebär att butiker som vill sälja varorna måste ansöka om ett tillstånd. Detta förslag är till för att få bättre kontroll och översyn av tobaksförsäljningen.
Regeringen föreslår också en begränsning i marknadsföringen av tobak. Det blir exempelvis förbjudet att göra reklam för cigaretter i affärer och skyltfönster. Miljöpartiet hade gärna sett ännu tuffare åtgärder, och även inkluderat ett exponeringsförbud för tobaksprodukter i affärerna. Ändå möter regeringens lagförslag motstånd från såväl tobakslobbyn som oppositionen för att vara allt för tuffa.
Riksdagsbeslutet om en ny Lag om tobak och liknande produkter har försenats, eftersom EU-kommissionen eller andra medlemsländer kan tvinga ett EU-land att frysa ett planerat beslut. Miljöpartiets förhoppning är att riksdagsbeslut kan fattas i augusti.
Det allra mest effektiva och enklaste sättet att motverka tobak är att med alla möjliga åtgärder förebygga att individer börjar testa tobaksprodukter, särskilt i unga år, på grund av den höga risken att fastna i ett beroende.
Ju senare tobaksdebut desto färre fastnar i tobaksberoende. Beroendet blir starkare ju yngre personen som prövar tobak är. Dessutom är påverkan av andra personer större i yngre åldrar och ytterst få prövar tobak efter att de har fyllt 18 år. Andelen tobaksbrukare har minskat kraftigt i årskurs nio de senaste årtiondena och fortsätter också minska i vuxenbefolkningen. Trots att rökningen minskat kraftigt så är fortfarande rökning utbredd på gymnasienivå där ungefär var fjärde person röker. Vi vet också att arbetet måste vara uthålligt och långsiktigt. Tobakskonsumtionen kan vända uppåt igen beroende på en mycket resursstark marknadsföring av tobaksbolag som prövar många olika vägar för att skapa attityder och trender bland unga.
Tillsammans kan vi förverkliga målet om ett rökfritt Sverige och att allt färre fastnar i olika former av tobaksberoende.
Malena Ranch, regionråd och ordförande i vårdstyrelsen (MP)
Fredrik Leijerstam, vice ordf. regionfullmäktige och ledamot i vårdstyrelsen (MP)
Niclas Malmberg, riksdagsledamot (MP) och styrelseledamot i VISIR, Vi som inte röker