I slutet av november 2016 avslogs en motion i regionfullmäktige avseende ett helhetsgrepp mot äldres undernäring. Denna avslogs med motiveringen att mycket redan görs. Vi i DRF (Dietisternas riksförbund) i Uppland vill åter sätta fokus på bristande resurser, kompetens och avsaknad av samarbete mellan sjukhusvården, primärvården och kommunal hälso-och sjukvård vad gäller undernäring.

En stor andel sjuka äldre är i riskzonen för undernäring eller redan undernärda. Det gäller även för äldre personer inom Region Uppsala. Det är väl känt att undernäring orsakar stort lidande för den drabbade, ökad risk för fall, infektioner, försämrad sårläkning, förvirringstillstånd, mer resurskrävande vård, längre vårdtid, ökad risk för återinläggning och död. Samhällsekonomiskt är undernäring bland äldre ett mycket kostsamt område. I Sverige saknas aktuella uppgifter om hur mycket undernäringsproblemen kostar. Studier från Storbritannien år 2003 beräknar att undernäring årligen kostar 7.3 miljarder pund, varav 5 miljarder pund omfattar kostnader för personer över 65 år.

Nedan följer ett antal förtydliganden som pekar på några av bristerna inom nutritionsvården i dag.

1. De lokala riktlinjer avseende undernäringsarbete som finns gäller för sjukhusen och omfattar inte primärvården och är heller inte samordnade med kommunernas riktlinjer. Då äldre undernärda patienter ofta behöver såväl sjukhusvård som kommunal vård och omsorg krävs det att samtliga aktörer arbetar tillsammans. Överrapportering mellan olika vårdinstanser fungerar i dag dåligt vilket är en stor patientsäkerhetsrisk.

2. Det finns i dag en gemensamt finansierad dietisttjänst där landstinget står för halva kostnaden och länets åtta kommuner tillsammans står för andra halvan. Arbetsuppgifterna för denna tjänst är specifikt endast riktade till personer inom särskilda boenden som sondmatas. Det finns inte tid och utrymme inom denna enda tjänst att förbättra näringssituationen för alla övriga äldre med nutritionsproblem.

3. Vidare finns en landstingsanställd dietist på äldrevårdsenheten som är en enhet för äldre multisjuka inom Uppsala kommun med behov av läkarvård i hemmet. För närvarande är det cirka 250 patienter inskrivna på enheten men fler skulle behöva bli inskrivna enligt kommunens sjuksköterskor. Enligt en kartläggning 2015 är åtta av tio patienter inskrivna vid äldrevårdsenheten i risk för eller redan undernärda. Dietisten på enheten gör hembesök tillsammans med till exempel sjuksköterska, hemtjänstpersonal eller logoped, gör bedömningar och ger ordinationer.

Vid hembesöken har man kunnat observera att det är ojämn kvalitet vad gäller hemtjänstpersonalens kunskaper i matlagning. Till exempel föredrar många äldre hemlagad mat framför de färdiga matlådor som erbjuds. Då en del av vårdpersonalen och hemtjänstpersonalen saknar tillräckliga kunskaper att laga även enklare måltider kan de äldres önskemål inte tillgodoses (trots ett biståndsbeslut om mer tid) vilket resulterar i sämre intag av energi och näring för den äldre sjuka patienten.

4. För de äldre patienter som är i risk för undernäring eller redan undernärda och som är listade på övriga vårdcentraler finns inte samma möjlighet att få hembesök. Dietister i primärvården har oftast inget eller mycket begränsat utrymme att göra hembesök till personer med nutritionsproblem. Detta ger dåliga förutsättningar för en jämlik och rättvis vård.

5. Många svårt sjuka äldre bor på särskilda boenden. Det är väl känt att nutritionsproblemen är omfattande i denna vårdform. I särskilda boenden saknas ofta den nutritionskunskap och den tid som krävs för att åstadkomma adekvat nutritionsbehandling. De flesta boenden saknar tillgång till dietist. För det fall att dietist finns att tillgå har hen inte uppdraget att omhänderta individuella patienter. Detta innebär att det är sjuksköterskan på boendet som har nutritionsansvaret för patienterna, trots att denna sällan varken har tillräckligt med tid eller utbildning för detta.

6. Det finns i dagsläget en samrådsgrupp med representanter för sjukhus, primärvård och länets kommuner som arbetar med gemensamma riktlinjer för kost och sondmat till äldre. Det är ett omfattande arbete att samordna rutiner i Region Uppsala. Vi i DRF Uppland anser att en viktig del i detta arbete är att identifiera vilka resurser som krävs för att effektiv och adekvat nutritionsbehandling ska kunna ges till dem som behöver det. Ett led i arbetet är att se till att dietister finns att tillgå, inte bara på sjukhus och vårdcentraler, utan även där de äldre med allra störst behov av hjälp med sitt mat- och näringsintag finns, det vill säga i det egna hemmet eller i särskilda boenden.

7. Inte i någon av Region Uppsalas åtta kommuner finns en dietist anställd för att arbeta med individuella insatser för undernärda äldre.

Vi i DRF Uppland anser att det är beklagligt att behovet av ett helhetsgrepp och resurser för att minska undernäringen bland länets äldre inte tas på allvar och önskar att frågan åter lyfts inom regionen.

Hälsoekonomiska beräkningar har visat att ju mer resurser som satsas på nutritionsvård av god kvalitet, desto mer pengar sparas – för varje satsad euro kan man spara 4,5 euro. Att förbättra nutritionsvården och förebygga undernäring är långt mer kostnadseffektivt än att behandla och vårda redan undernärda äldre. Det är en typ av åtgärd som inom hälsoekonomiska beräkningar i slutänden bara ger vinster.

Den allra största vinsten med satsningar på nutritionskompetens nära individen är ändå att äldre medborgare kan få ökad livskvalitet, ökat välmående och hälsa.

Susanne Freden
ordförande DRF Uppland