Medier som granskar kommunen i Tierp, föreningslivet i Öregrund och näringslivet i Uppsala beskattas i praktiken hårdare än medier som inte gör det. Medier med utgivare som på ort och ställe tar ansvar för vad som publiceras i tidningar och på sajter betalar mer i skatt i förhållande till sina intäkter än vad Google och Facebook gör. Det måste ändras.

I teorin ska svenska och globala medieföretag följa samma skatteregler. Men i praktiken ser det annorlunda ut.

Medan svenska tidningar måste betala bolagsskatt verkar jättar som Facebook och Google slippa undan. Menar regeringen allvar när den talar om vikten av en levande journalistik i hela landet, ja då är det hög tid att börja arbeta för rättvisa skatteregler. Regler som är rättvisa även i praktiken och inte bara i teorin.

I fjol sålde den svenska grenen av Facebook annonser för uppskattningsvis 1 miljard kronor. I sin årsredovisning redovisa bolaget en omsättning på lite drygt 95 miljoner. Resten av intäkterna slussas, helt lagligt, via ett sinnrikt system till lågskatteländer. På samma sätt gör Google, men i ännu större skala.

Förra året placerade annonsörer 6 miljarder kronor i olika former av sökordsmarknadsföring, det vill säga för att annonser ska dyka upp bredvid de länkar du sökt fram på nätet.

Och enligt branschbedömningar står Google för mer än 90 procent av den svenska sökordsmarknaden. Det betyder att nästan alla pengar inom sökordsmarknadsföringen hamnar i Googles fickor.

Men spelar det här någon roll lokalt? Ja, det gör det. Den skattelagstiftning vi har i dag ger de globala aktörerna möjligheter att använda en mycket större andel av sina annonsintäkter till att utveckla nya tjänster för användarna, erbjuda tjänster utan ekonomiskt motkrav och att konkurrera med till exempel Upsala Nya Tidning på den lokala annonsmarknaden.

Våra beräkningar visar att 208 miljoner av Googles annonsintäkter och 36 miljoner av Facebooks kommer från Uppsala län. Totalt handlar det alltså om annonsintäkter för 244 miljoner kronor.

Det kan jämföras med den nettoomsättning från bland annat annonser och prenumerationer på 414 miljoner som UNT hade förra året. Och efter att kostnaderna dragits av betalar UNT 1,6 miljoner i skatt på vinsten. Det samtidigt som Facebook Sweden AB – som i realiteten har en omsättning på miljarden – betalar 2,5 miljoner i skatt på sin vinst. Helt lagligt. Google Sweden AB:s vinst belastas i sin tur med 5,5 miljoner i skatt och det på uppskattningsvis 5,6 miljarder i intäkter från sökorden. Det är inte konkurrens på lika villkor.

Det huvudsakliga skälet till att Facebook, Google och liknande bolag betalar så lite skatt i Sverige är att de skattetekniskt inte anses vara permanent etablerade här.

Dagens skattelagstiftning är skapad för mer traditionella affärsmodeller. Modeller som bygger på att bolag har ett behov av fysisk närvaro på en marknad för att kunna tjäna pengar där. Men med digital teknik behöver medie- och reklamplattformarna liten eller ingen fysisk närvaro här i landet för att deras verksamhet ska vara ekonomiskt lönsam. Till det kommer att de globala bolagen ofta använder koncernstrukturer som gör att de kan föra över vinster från det land där vinsterna skapas till en annan del av koncernen – verksamt i ett land där skatten är lägre. På ett sådant sätt kan koncernen skapa en konstlat låg skattenivå. Men också välja och vraka mellan olika länders skatteregler för att maximera sin vinst.

Lokala mediebolag har små eller inga möjligheter att använda skattereglerna på samma sätt som Facebook och Google för att undvika skatter.

Regering och riksdag har, upprepade gånger, uttalat sitt engagemang för journalistiken och dess betydelse för det offentliga samtalet och för demokratin. Med tanke på att annonspengarna nu i växande utsträckning hamnar hos Google och Facebook har vi här ett reellt problem.

Därför uppmanar vi regeringen att snarast möjligt se över konkurrensförhållandena mellan svenska och globala aktörer, inte minst när det gäller beskattningen av digitala annonsintäkter.

Regeringen bör verka både för inhemska åtgärder och ändringar på EU-nivå som gör det möjligt för svenska medier att konkurrera på lika villkor som de globala. Rättvisa regler skulle inte bara stärka journalistikens förutsättningar utan även vår levande demokrati.

Jeanette Gustafsdotter, vd, Tidningsutgivarna