Skolan kan göra mycket för att stödja våra barn och ungdomar att utveckla en hälsosam livsstil och förstå hur deras livsstil påverkar både deras egna och planetens hälsa.
Precis som på alla andra områden har skolan här en viktig kompensatorisk uppgift.
Elever som inte får tillräcklig kunskap om hur man lever ett hälsosamt liv hemifrån måste få den kunskapen i skolan.
I den nya boken ”Diagnos Sverige – om framtidens hälsa” skriver vi utifrån olika perspektiv om den avgörande betydelsen för individen och miljön att vi ställer om mot en hälsosam livsstil och ett hållbart matsystem. Här menar vi att skolan har en nyckelroll att spela.
Självklart finns det även andra än socioekonomiska orsaker, men det är en av de viktigaste. Vi vet att framgång i arbetslivet, framtida sjukskrivningar och livslängd i stor utsträckning är en klassfråga, och skolans uppgift är att bidra till alla elevers möjlighet till en hälsosam framtid och ett gott liv.
Kost- och matvanor lärs ut i hem och konsumentkunskapen, men hur ser det ut med maten i skolan? På många skolor äter eleverna utspridda över en ganska lång tid. Vissa äter när skoldagen nyss börjat, andra får sin lunch först efter mer än fyra timmars skolarbete. Det är svårt att planera skolmåltiderna optimalt utifrån skoldagens längd, men en dålig planering utgör ett exempel på där skolan lär ut en sak men gör en annan.
Det är i det sammanhanget alarmerande att över hälften av lärarna i hem- och konsumentkunskap inte har lärarlegitimation eller behörighet i ämnet.
Bra lärande kräver rätt näring, fysisk aktivitet och sömn. Maten som vi äter hjälper inte bara till att bli mättad, den påverkar vårt minne, koncentration, humör och energinivåer. Friska livsmedel kan ge oss både omedelbar och långsiktig bättre prestanda. Forskning visar att barn som är fysiskt aktiva har bättre resultat på skolbänken och sover bättre på natten vilket i sin tur bidrar till ökad koncentrationsförmåga.
Läroplanen kräver kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan. Varje elev ska ges möjlighet att utveckla en hälsosam livsstil oavsett fysiska och socioekonomiska förutsättningar, och utveckla en förståelse för var maten kommer ifrån och hur det påverkar vår miljö. Det är långt dit.
Goda vanor som grundläggs i unga år rotar sig och leder till en bättre livsstil i både tonåren och vuxenlivet.
Överviktiga barn har hög sannolikhet att bli överviktiga som vuxna, att utveckla negativt förhållningsätt till mat, riskera att utveckla ätstörningar.
Det är ett stort ansvar för vuxenvärlden, inklusive skolan, att ge alla barn en hälsosam syn på kost och hälsa och begränsa exponeringen för mat med alltför mycket socker, salt och fett som godis, läsk, juice och snacks. Det här är mat som bidrar med lite näring, men mycket energi och bör förbjudas i skolan, liknande snus och tobak.
Vi kan se att det globala matsystemet har havererat. Förutom att det producerar billiga kalorier i överflöd, är det fullständigt misslyckat. Det bär en stor del av ansvaret för skövlingen av skog, utrotningen av djurarter, utarmningen av havets liv och tömningen av våra sista reserver av färskvatten. Omkring en tredjedel av maten går förlorad innan den ens når tallriken.
Att leva hälsosamt och må bra ska inte vara en klassfråga som handlar om din socioekonomiska bakgrund.
Skolans uppgift är att ge alla elever – även de resurssvaga – goda förutsättningar att skapa hälsosamma kost-, sömn- och motionsvanor. Men skolan behöver hjälp från både politiken, näringslivet och andra aktörer. Tillsammans kan vi skapa ett hälsosammare Sverige och en hälsosammare värld.
Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.Gunhild A Stordalen, läkare, miljökämpe och grundare av organisationen EAT som verkar för ett sunt och hållbart globalt matsystem