• söndag 23 april 2017
  • Familjeannonser
  • Grannar
  • Lokusjobb
  • Lokus
  • Grannar
  • Evenemangsguiden
  • Uppgång.se
Finns inga hemligheter att plocka fram High & Low High & Low
Vädersponsor:

Skola utan musik och bild?

Lärare i årskurs 0–3 utbildas i dag utan en enda kurs i musik, bild eller ­drama, ­skriver Anna Marklund.

I den lärarutbildning som startade 2011 finns inget utrymme för kurser i de estetiska ämnena.

Vi utbildar alltså just nu lärare för förskoleklass till årskurs 3 som inte får en enda kurs i musik, bild eller drama.

Hur kommer den läraren att undervisa som inte känner sig trygg med sitt eget uttryck inom något av dessa områden? Hur ska hen kunna levandegöra sin undervisning och skapa meningsfulla lärmiljöer i skolan?

Jag vill i alla fall inte att mina barnbarn ska gå i en skola där man inte sjunger, dansar, rimmar, leker, målar, gestaltar och lyssnar på musik.

Jag arbetar som musiklärare på lärarutbildningen i Uppsala. Här talar vi om ”Det vidgade textbegreppet”, ”Multimodalitet” och ”Estetiska lärprocesser”. Mycket av den forskning vi på lärarutbildningen utgår ifrån pekar på hur viktigt det är att skolan erbjuder (särskilt yngre) barn möjlighet att lära på olika sätt och med alla sinnen, alltså med hjälp av estetiska uttryck.

Men det räcker ju inte att prata om musik. För att läraren ska våga sjunga och musicera, om än med enkla medel, med yngre barn i skolan måste hen förstås ha både kunskaper och färdigheter i musik.

Exempel på sådana kan vara att kunna några sånger och veta hur man hittar flera, våga leka och improvisera med olika hjälpmedel, kunna fixa lite ”hitte på”-sångtexter som passar i sammanhanget, veta hur barns sångröster fungerar och kanske kunna några ackord på gitarr eller ukulele. För dessa kunskaper och färdigheter behövs åtminstone en liten kurs i musik riktad mot yngre barn. Men någon sådan finns det alltså inte utrymme för i den lärarutbildning som nu bedrivs.

Detta innebär att det 2015 kommer att utexamineras lärare för målgruppen barn sex–tio år som inte har kunskaper och färdigheter i något av de estetiska ämnena, om de inte hade sådana redan innan de påbörjade sin lärarutbildning.

Meningen är troligtvis att fritidspedagoger ska kunna undervisa i musik i denna målgrupp, men jag undrar verkligen om de blir tillräckligt många och om det är bra att skilja ut musikundervisningen från den övriga undervisningen. Hur kunde det bli så här?

Vi som arbetar som lärarutbildare i musik på Sveriges olika lärarutbildningar har länge försökt påverka våra politiker att fatta beslut utifrån den forskning som finns om hur små barn lär. Vårt nätverk KLIM (Kollegiet lärarutbildare i musik) har uppmärksammat Utbildningsdepartementet på problemet både med en skrivelse från tolv lärosäten 2007 och genom en uppvaktning 2009. Inget resultat – inte ens ett svar.

Genom att inte ha musikutbildade lärare på lågstadiet missar vi möjligheten att påbörja barns musikutbildning redan i skolans lägre årskurser. Med tanke på de stora krav på kunskaper och färdigheter i musik som ställs på barnen när de får betyg i musik i årskurs 6 är detta ett oerhört stort misstag. (Se faktaruta). De krav som ställs för betyget A borde vara minimikrav för den lärare som ska bedöma elevers kunskaper och sätta dessa betyg, men det utbildas alldeles för få lärare i musik på landets lärarutbildningar som når upp till dessa.

Vilka lärare ska sätta betyg i musik i årskurs 6?

Förutom att vi på lärarutbildningarna inte längre får utbilda lärare för förskoleklass till årskurs 3 i musik så finns det mycket få möjligheter att få utbildning i musik för mellanstadiet.

Vad jag förstår så utbildas inte heller på våra musikhögskolor så många musiklärare för förskoleklass till årskurs 6. Det finns ju fortfarande musiklärare som undervisar på låg- och mellanstadiet, men om vi inte gör något åt situationen så kommer de inte att bli fler, utan färre ju längre tiden går.

Anna Marklund, universitetsadjunkt i musik på Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet

 
 

Debatt