Debatt Vi vill ge alla barn 30 timmars förskolepedagogik varje vecka, oavsett om deras föräldrar har ett arbete eller ej, skriver tre liberaler.

När tåget stannar beror det inte alltid på signalfel. Självmord är sedan många år det vanligaste skälet till att unga män dör. Arbetet mot psykisk ohälsa kräver omfattande förbättringar i sjukvården, men frågan är betydligt större än så. Åtgärder behövs i allra högsta grad även i svensk skola och arbetsmarknad.

Unga människor som fullföljer en utbildning och skaffar ett jobb mår bättre.

Artikelbild

| Christer Nylander

Den som å andra sidan är arbetslös kommer enligt forskning att må sämre och få allt sämre chanser att komma tillbaka till arbetsmarknaden.

Är det då arbetslöshet som skapar psykisk ohälsa, eller psykisk ohälsa som skapar arbetslöshet? Både och – det finns en tydlig koppling mellan ungdomsarbetslöshet och senare sjukskrivning för psykisk sjukdom. I en pinfärsk studie av 116 829 unga människor visar en finsk forskargrupp att psykisk ohälsa medför en risk för arbetslöshet, men att arbetslöshet i sig dessutom ökar risken för att senare i livet sjukskrivas för ångest, depression och annan psykisk sjukdom. Risken ökar ju längre tid en människa är utan arbete. När den psykiska sjukdomen är ett faktum växer sig snöbollen allt större.

Depression är i sig en dödlig sjukdom, men den gör oss också sårbara för andra sjukdomar och ökar dödligheten i svåra sjukdomar, som cancer, stroke och hjärtsjukdom.

Den direkta kopplingen mellan ungdomsarbetslöshet och senare sjukdom visar att arbetet mot psykisk ohälsa måste inledas långt innan människor mår dåligt, och att det är avgörande att förskola och skola ger varenda unge en bra start. Yrkeslivet börjar med en bra lärare. Även Folkhälsomyndigheten ser detta – de föreslår att skolan stärks, inklusive elevhälsan.

Artikelbild

| Anna Starbrink

Vi liberaler vill ge alla barn 30 timmars förskolepedagogik varje vecka, oavsett om deras föräldrar har ett arbete eller ej.

Varje förskolegrupp ska ledas av en förskollärare, och vi vill att de bästa förskollärarna ska anställas på karriärtjänster. Lärare måste avbördas sina pappersberg och i stället få mer tid till lärande. Dessutom behövs en löneutveckling värd namnet - vi vill därför göra en stor lönereform med kraftigt höjda lärarlöner.

Var och en av oss behövs. För många är praktiska ämnen det roligaste, för andra teoretiska. Därför behövs lärlingsutbildningar av hög kvalitet, parallellt med spetskompetens för särbegåvade barn.

Ett tryggt och rofyllt klassrum är helt avgörande för att många barn ska kunna koncentrera sig och lära in ny kunskap. Och tryggheten ska vara självklar även utanför klassrummet - lärare och annan skolpersonal ska ha kunskap och ansvar att agera när de ser en elev kränkas eller diskrimineras. Ansvarskedjan vid sådana händelser ska vara övertydlig, och det ska aldrig behöva vara det utsatta barnet som byter skola.

För barn som knappt gått i skolan och kommer till Sverige i tonåren behövs jobb som inte kräver så lång utbildning.

Lågavlönade, enkla jobb är så mycket bättre än inga jobb, både för människors ekonomi och för deras hälsa. Och ett enklare jobb är också en nyckel till arbetsmarknaden – få av oss har ju samma arbete hela livet, men det är det första jobb vi hittar som leder till vårt andra, tredje och fjärde.

Utan ett arbete blir en människa så utsatt att hon kan bli sjuk, det vet vi nu. Skolan är därför ett kraftfullt vapen mot både fattigdom och sjukdom – liberal förskole- och skolpolitik är politik för kunskap, men också för hälsa. Vi vill ge unga människor den bästa medicin vi har mot utsatthet: en trygg uppväxt, kunskap att bära med sig och goda chanser till ett första jobb.

Lina Nordquist, regionråd i Uppsala och riksdagskandidat (L)

Christer Nylander, gruppledare i riksdagen (L)

Anna Starbrink, hälso- och sjukvårdslandstingsråd i Stockholm, sjukvårdspolitisk talesperson (L)