Regeringen presenterade nyligen ett förslag om att höja åldersgränsen för skattesubventionerad tandvård, till 23 år från dagens 19. Detta menar vi unga kristdemokrater är en omotiverad och populistisk reform, som kommer att kosta samhället mycket pengar men till begränsad nytta.
Självklart ska fri tandvård erbjudas för minderåriga, som inte själva i direkt mening har ansvar för sitt välmående, men vuxna människor väljer själva vilka prioriteringar de gör i sitt liv. En vuxen människa har eget ansvar – och måste förväntas ta ansvar – för sin egen hälsa och för sina pengar.
Att de rödgröna, och inte minst vänstern, tycker om att slänga sig med uttryck som "gratis" och "kostnadsfritt" vet vi. Men det finns inte någon gratis tandvård. Det är alltid någon som betalar. Regeringen må försöka att bortförklara det, men det är skattebetalarna som står för varje krona i tandvårdsreformen. Redan år 2017 räknar man med att statens kostnader för tandvården kommer att öka med 223 miljoner kronor, och därefter 436 miljoner kronor årligen från och med år 2018.
Detta är förstås en anledning till regeringens skattehöjningspaket på jobb och företagande.
Varför de rödgröna i huvudtaget ser ett behov av att i dagsläget genomföra en dyr tandvårdsreform är dock oklart. Det svenska folkets tandhälsa är redan bland den bästa i världen. Karies bland barn och unga har sedan 2011 minskat i nästan samtliga åldersgrupper och tandhälsan bland den vuxna befolkningen följer en positiv utveckling, enligt Socialstyrelsen.
Uppgifter från Folkhälsomyndigheten visar även att de allra flesta svenskar, unga som gamla, uppsöker tandvården minst en gång under en tvåårsperiod. När regeringen nu väljer att satsa hundratals miljoner på subventionerad tandvård känns det som ett förtvivlat försök att laga något som inte ens är trasigt, i brist på andra idéer.
Det finns dock en stor risk att de totala kostnaderna för befolkningens tandvård kommer att bli betydligt högre när staten står för notan, än om brukarna själva skulle betala. Ett system där vuxna människor får fri tandvård riskerar att missbrukas i mycket stor utsträckning, till exempel kan personer lockas att överutnyttja tandvårdens tjänster. Men framför allt finns en risk att folk börjar missköta sin munhygien, i större utsträckning än vad de annars skulle ha gjort, om konsekvenserna inte kostar dem någonting.
Vi unga kristdemokrater menar att en person som fyllt 20 år är fullt kapabel att ta ansvar för sitt eget agerande. Om en 22-åring väljer att missköta sin tandhälsa är denne också vuxen nog att ta konsekvenserna av det. Det är inte rättvist att någon annan ska betala vederbörandes tandvårdsavgift via skattesedeln.
Ett av huvudargumenten för att höja åldersgränsen för skattesubventionerad tandvård är, enligt Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson, att klass påverkar tandhälsan. Vi unga kristdemokrater förstår dock inte hur denna reform på något sätt skulle kunna bidra till att förändra det. Nej, den enda hållbara lösningen för att få alla – oavsett bakgrund – att ta ansvar för sin egen hälsa och livssituation är just genom att ge dem det ansvaret.
Staten måste sluta med att ”curla” det svenska folket. Svenskarna måste istället uppmuntras att ta eget ansvar för sin hälsa och sina pengar. Regeringens planer på att höja åldersgränsen för skattesubventionerad tandvård från 19 år till 23 år är ett rent populistiskt, verkningslöst och mycket dyrt projekt. Det är ett omyndigförklarande av alla de unga vuxna under 23 år som är fullt kapabla att ta ansvar över sin egen livssituation, och det är orättvist mot alla de skattebetalare som nu kommer att behöva stå för kostnaden.
Miriam Lilja (KDU), socialpolitisk talesperson Kristdemokratiska ungdomsförbundet