Studentinflytandet har under flera hundra år stärkt Sverige som kunskapsnation och bidragit till demokratin. Det är en tradition vi bör vara stolta över och kämpa för att både bevara och upprätthålla. Nu, mer än någonsin, krävs att studentrörelsen har rätt förutsättningar, både för att kunna utveckla verksamheten internt och för att kunna utföra sitt granskande uppdrag.
Studentinflytandet har en avgörande roll för högre utbildning i Sverige och för akademin som helhet.Studenter som grupp är kvalitetsdrivande i alla aspekter av akademin. Ett starkt studentinflytande är en förutsättning för att vi tillsammans ska kunna möta de utmaningar som akademin och samhället står inför. För att detta ska fungera krävs goda förutsättningar för studentinflytande vid alla lärosäten.
Studentkårerna måste kunna vara fristående från lärosätena de granskar, vilket inte är en självklarhet i dag. Det är nu viktigare än någonsin att politiker tar sitt ansvar för den situation som de till stor del själva orsakat, genom bristande förutsättningar efter kårobligatoriets fall.
Kårerna gör ett oerhört viktigt arbete inom högskolan. Ett exempel som just nu är extra relevant, i samband med #Metoo, är kårernas ansvar för att granska arbetsmiljön på lärosätet/högskolan för studenterna. Det finns i dag 400 000 studenter som måste garanteras en både högkvalitativ och trygg studietid. Studentkårerna arbetar med studenters trygghet, psykosociala hälsa samt för råd och stöd på olika sätt. Studentkårerna hjälper lärosätena att utveckla hela verksamheten och studentkårerna kan reagera när någonting inte fungerar. Om studenter inte vet vem på lärosätet de kan vända sig till, kan de rådfråga kåren.
Men för att kåren ska kunna hjälpa sina medstudenter på bästa sätt krävs resurser. Verksamheten inom högskolevärlden präglas av tydliga maktförhållanden som måste hanteras professionellt, till exempel den mellan lärare och studenter samt mellan handledare och doktorander. Ge studentrörelsen resurser för att kunna ha välutvecklade organisationer som kan fokusera på sitt uppdrag inom högskolan. Studentrörelsen kan skapa strukturell och kulturell förändring – ge oss chansen!
I februari 2017 presenterade Universitetskanslersämbetet (UKÄ) en undersökning om hur studentkårernas arbete fungerar.UKÄ konstaterar där att många kårer har en ansträngd situation, såväl med kontinuitet som finansiering. Många går en svår balansgång mellan att å ena sidan hjälpa studenterna och å andra sidan få ekonomin att gå ihop genom att rekrytera nya medlemmar.
Ingen av uppgifterna kan prioriteras ner, men det är svårt att hinna göra båda bra. En del studentkårer är därtill beroende av bidrag från lärosätena. I UKÄ:s rapport finns ett citat från en kår som belyser problemet:
“Vi upplever ett beroende gentemot lärosätet där man i svåra situationer i påverkansarbetet valt att ifrågasätta, kommentera eller i värsta fall hotat med det ekonomiska bidrag som skolan betalar ut varje år”.
Det är tydligt att studentkårernas förutsättningar gör det svårt att ryta ifrån när lärosätena inte tar sitt ansvar för studenternas bästa.
Det har nu gått ett år sedan UKÄ presenterade rapporten. De framhöll att den enskilt viktigaste åtgärden är att stärka studentkårernas ekonomiska förutsättningar. Under ett års tid har ingenting hänt. Varför?
Nu vill vi se att riksdag och regering tar ansvar och förändrar finansieringssystemet för kårverksamheten. Visa oss att ni tar ansvar för att alla landets studenter ska få en trygg och säker arbetsmiljö och ger studenter och lärosäten förutsättningar att utveckla studentinflytandet.
Låt inte studentinflytandet stanna vid en floskel! Låt inte UKÄ:s rapport stanna i skrivbordslådan.
Charlotta Tjärdahl
ordförande Sveriges förenade studentkårer
Jacob Adamowicz
vice ordförande Sveriges förenade studentkårer
Nasra Ali
ordförande S-studenter
Frida Gunnarsson
ansvarig för högre studier och psykisk ohälsa, S-studenter
Klara Westby
språkrör Gröna studenter
Malte Roos
språkrör Gröna studenter