REPLIK. Hur kan vi på bästa sätt stärka gymnasieutbildningen i Uppsala? Denna myc­ket angelägna fråga handlar både om våra ungdomars framtid och kommunens utveckling.


Svaret finns i forskningen om framgångsrik skolutveckling. Det är i det perspektivet frågan om lektorer vid Uppsalas gymnasieskolor bör diskuteras, vilket nyligen berördes av Christopher Lagerqvist (M) och Mohamad Hassan (FP).


Läraren är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas resultatutveckling. Det är ett faktum med stöd i internationell forskning. Vi vet också att lärares ämneskunskaper är nödvändiga men inte tillräckliga för att läraren ska vara framgångsrik. Det krävs alltså mycket mer än god ämneskompetens.Forskningen lyfter fram andra faktorer som är lika viktiga som goda ämneskunskaper.


Det handlar om lärarens förmåga att skapa en bra lärmiljö med goda relationer, där läraren visar respekt, tolerans och intresse för eleverna. Att göra undervisningen intressant och begriplig och att kunna motivera eleverna till ett aktivt lärande. Av stor betydelse är även förmågan att skapa regler för klassens uppförande och arbete.


Läraren ska också kunna involvera elever­na i planeringen och vid val av olika aktiviteter för lärandet. En ytterligare faktor är kompetens i didaktik. Det vill säga att läraren, med sina ämneskunskaper som grund, kan genomföra undervisningen på olika flexibla sätt, anpassade efter elevernas förutsättningar.


Lagerqvist och Hassan väljer, föga överraskande, att på traditionellt konservativt sätt lyfta fram lärarnas ämneskunskaper, som den nära nog helt avgörande faktorn. Vi anser däremot att framgång för att förbättra skolans arbete måste bygga på den kunskap som modern forskning ger om framgångsrikt lärararbete.


De lektorer som arbetar på Uppsalas gymnasieskolor gör värdefulla insatser. Men förutsättningen för deras framgångar är att de i likhet med övriga lärare har de förmågor som vi nämnt ovan.


Bidrag till nio lektorattjänster subventioneras i dag av utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Detta skall ställas i relation till att det totalt finns omkring 600 gymnasielärare för de 8?000 eleverna i de kommunala gymnasieskolorna.


Förväntningarna på vad lektorer kan betyda för att utveckla Uppsalas gymnasieskolor måste ha rimliga proportioner. Alliansen har orimliga förväntningar.


Deras stora ord ska också ses i perspektiv av att de för innevarande år satsar 1,3 miljoner kronor som bidrag till lektorat, av en gymnasiebudget på 949 miljoner kronor, det vill säga drygt en promille.


Vi kan lugna Hassan och Lagerqvist, lektorerna blir kvar om vi vinner höstens val.


Ett bra samarbete mellan gymnasieskolorna och universiteten är utvecklande för utbildningen. Här kan lektorerna - liksom andra lärare - spela en roll. Vårt beslut att starta Rosendalsgymnasiet innebar en verklig stimulans för flera av skolorna till att ytterligare utveckla sitt samarbete med universiteten.


Vi rödgröna menar att en verklig utveckling av Uppsalas gymnasieskolor bara kan ske genom att alla på skolorna är delaktiga. Att skolledare, alla kategorier av lärare, ele­ver, övrig personal och föräldrar på den enskilda gymnasieskolan tillsammans utvecklar former för en öppen och självkritisk utvärdering av skolans arbete. Den ska sedan ligga till grund för förbättringar av skolans arbete.


Utvärderingarna ska koncentreras på vad skolan ska och kan påverka. Det skulle vara ett avgörande bidrag i ett kvalitetsarbete. Ett mycket betydelsefullt medel är också att utnyttja all erfarenhet och forskningsbaserad kunskap om skolutveckling, som mycket lättillgängligt finns att tillgå.


En bra grund är den rapport som utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden nyligen behandlat, som visar hur Uppsala kommuns samtliga gymnasieskolor, kommunala och fristående, lyckats under en följd av år med att få eleverna att, i förhållande till sina förutsättningar, uppnå högskolebehörighet. På förslag av oss i den rödgröna oppositionen kommer rapporten att sändas ut för diskussion och analys till gymnasieskolorna. Vår förhoppning är att den ska utgöra­ ett gott underlag för de självkritiska utvärderingarna.


Gymnasieskolan ska ge alla ungdomar en god utbildning. Vi förväntar oss att skolledare och lärare tar till sig ny forskning och bedriver skolutveckling. För att stimulera till mer utvecklingsarbete kommer vi för år 2011 att öronmärka pengar till skolutveckling som samtliga gymnasieskolor får möjlighet att söka. Kommer de borgerliga att stödja vårt förslag?


Ulrik Wärnsberg (S)
Carl Lindberg (S)
Jonas Åsenius (MP)
Sonia Soria Galvarro (V)
den rödgröna oppositionen
utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden
UNT 15/4 2010