Förra året tog infrastrukturministern flera initiativ för att utveckla och förbättra arbetet med nollvisionen om noll döda och svårt skadade i trafiken. Det är nödvändigt eftersom vi de senaste åren tvärtemot ambitionen sett en ökning av antalet döda i vägtrafiken.

Enligt Transportstyrelsen ökade antalet omkomna eller svårt skadade i trafikolyckor i Uppsala län från 90 till 129 personer mellan 2014 och 2015. Det är en ökning på 43 procent, en utveckling åt helt fel håll.

Det man normalt kopplar ihop med trafiksäkerhet är stora och tunga infrastrukturinvesteringar eller ett långsiktigt arbete med säkrare fordon. Motorvägar och trafikleder som byggs om, broar som byggs för att ta bort plankorsningar, nya vägar som dras för att skilja fotgängare från fordon. Dessa förändringar är nödvändiga men tar tid och kostar stora summor. Och hur mycket säkrare de nya bilarna än är kommer äldre fordon att rulla på vägarna i många år.

Vi måste därför också fokusera på människan bakom ratten. Det sunda förnuftet säger att man behöver se tillräckligt bra för att kunna köra bil på ett säkert sätt. Följaktligen har vi ett lagkrav på vad som är tillräckligt bra syn. Märkligt nog följs inte detta lagkrav upp.

Äldre bilar ska kontrollbesiktigas varje år, men förarnas syn kontrolleras inte en enda gång efter att personen fått sitt körkort.

Arbetet med säkrare vägar och säkrare bilar är bokstavligt talat livsviktigt, men räcker inte om vi inte samtidig vågar prata om föraren bakom ratten. Det vi föreslår är obligatoriska synkontroller i samband med körkortsförnyelse för alla bilister som är 45 år eller äldre.

Egentligen är det här den enklaste saken i världen sak att lösa.

Att synkontroller behövs är väl dokumenterat av läkarvetenskapen. Synen är en av de saker som påverkas med åldern, och kring 45 års ålder brukar försämringen bli påtaglig. Dock kan vi som individer vara lite sena att inse det själva. Det är motiverat med ett krav på att vi som bilförare säkerställer att vi är trafiksäkra.

Tekniken för att genomföra kont­rollerna finns redan på plats i form av Transportstyrelsens IT-system för optikerna.

Optikerna använder det redan i dag när de genomför synkontroller som är obligatoriska i samband med att en person tar körkortet, vanligtvis i 18–20-årsåldern.

Juridiskt är detta en enkel fråga. EU-lagstiftningen gör det möjligt för ett land att ställa den här typen av krav på bilisterna. Faktum är att Sverige ligger efter resten av EU. Bara ett fåtal EU-länder har inte någon form av löpande synkontroll av bilister.

Ekonomiskt är synkontroller en ickefråga. Synkontroller kostar 350 kronor och betalas av bilisten själv, precis som den som tar körkort redan i dag betalar optikern.

Enligt vårt förslag skulle bilisterna få en kostnad motsvarande en halv tank bensin vart tionde år och såväl bilister som fotgängare och cyklister skulle belönas med ökad trygghet i trafiken.

Politiskt borde det vara enkelt. Undersökningar som utförts av bland andra Bilprovningen och Synoptik visar att mellan 80 och 90 procent av svenskarna tycker att obligatoriska synkontroller för bilister är en bra idé.

Idén om att trafiksäkra förarna har diskuterats länge i Sverige. Med tanke på de fördelar vi listat ovan kan vi inte riktigt förstå varför man inte redan agerat. Om vi verkligen vill uppnå nollvisionen är det dags att agera nu.

Leif Pettersson, ledamot (S) i riksdagens trafikutskott

Marie Nordén, generalsekreterare NTF (Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande)