Uppsala växer. Om kommunen ska kunna utvecklas hållbart får inte staden drabbas av ännu större problem på grund av biltrafiken – buller, luftföroreningar, trängsel mm. Uppsala måste satsa på modern, snabb och bekväm kollektivtrafik framför allt i de områden där flest Uppsalabor bor och arbetar.

De senaste åren har det tagits fram rudimentära planer på möjliga spårvägsdragningar, vilket är ett resultat av tjänstemännens utveckling av översiktsplaneringen. Det finns också planer på att utreda möjligheterna vidare med ett spårtaxisystem från Resecentrum till Akademiska sjukhuset och vidare till Uppsala biomedicinskt centrum (BMC).

Spårtaxi är i stort sett helt oprövat i stadsmiljöer runt om i världen, men finns på några större flygplatser, bland annat i USA. Det är små, snabba förarlösa vagnar som kör den sträcka som passageraren vill åka utan några onödiga hållplatsstopp.

Trafikverket har i dagarna beslutat att stödja en fortsatt utredning av spårtaxi med 4 miljoner kronor förutsatt att kommun och landsting tar den resterande kostnaden på 8 miljoner kronor. Själva utredningen kan till stor del betalas från EU-medel förutsatt att projektet sedan drivs vidare.

Men det finns risker med spårtaxi – framför allt att kapaciteten inte blir tillräckligt god. Vi vet redan i dag att när tågen rullar in på Uppsala resecentrum så blir bussarna upp mot Akademiska snabbt fulla.

Det behövs ett mycket mer kapacitetsstarkt färdmedel än det vi har i dag. Det är därför man gott kan säga att det är ett stort problem att inte Uppsala kommun bett Trafikverket om medel för att skynda på utvecklingen av en spårvagnssatsning.

Moderna spårvagnar kan transportera många passagerare. De uppskattas av resenärerna och är bra för miljön, staden och ekonomin. Spårvagnar släpper inte ut någon koldioxid eller andra skadliga avgaser i gatumiljön. De har energieffektiva elmotorer och litet rullmotstånd.

Spårväg lockar bilister, vilket bidrar till att minska de totala utsläppen av koldioxid. Moderna spårvagnar är smidiga och lättillgängliga. Spårväg kräver förhållandevis lite utrymme och kan byggas i många olika miljöer.

Med parollen ”Tänk spår kör buss” har kommunens trafikplanerare utvecklat idéer om framtida spårvagnsdragningar där bussarna går i dag. Problemet är bara att dagens sträckningar för busslinjerna inte fullt ut skapar möjligheter att utveckla den hållbara staden. Vi måste fundera på hur stadsdelar kopplas ihop och utvecklas. Ett exempel är östra Sala backe. Det har från kommunens sida tagits fram idéer om att det ska kunna bli en klimatsmart stadsdel, men utan bättre kollektivtrafiklösning än vad som är planerat kommer detta inte att förverkligas. Miljöpartiet anser att en spårvagnslinje bör dras längs genom området och sedan snabbt knytas ihop med Resecentrum – antingen i sträckning via Fålhagsleden eller Vaksalagatan.

Spårvägsbyggen är långsiktiga investeringar som ger trygghet vid etablering. Den säkra närheten till kollektivtrafik drar till sig bostäder, butiker och arbetsplatser. Spårvagnar ger också staden karaktär.

När planerna på en bro över Fyrisån nu de facto stoppats av länsstyrelsen och kommunen valt att inte överklaga beslutet är det självklara alternativet att i stället för att gå vidare med skapa starkare kollektivtrafiksatsningar för att minska biltrafiken. Därför är det viktigt att spårvagnsfrågan snabbt lyfts upp på den politiska dagordningen.

Tro nu inte att vägvalet nu står mellan spårtaxi och spårvagn i Uppsala. Så enkelt är det inte. Vägvalet står mellan en trögtänkt politik som inte lyfter blicken mot framtiden och i bästa fall planerar ytterligare en busslinje för morgondagen mot en modern framtidssatsning på de trafikslag som kompletterar varandra det vill säga en utveckling av spårvagnsnät, en undersökning om spårtaxi kan bli ett intressant komplement för ett mindre område kopplat till Akademiska sjukhuset, samt en stark utveckling av busstrafik och cykelstråk. Alla klimatsmarta färdmedel behövs för att göra Uppsala till en grönare stad.

Maria Gardfjell

kommunalråd (MP)

UNT 5/6 2012