Uppsala – en grön dröm i betong

Kraftfull befolkningökning med påföljande förtätning verkar vara ett självändamål för Uppsalas politiker, trots att miljön blir sämre. Mer naturligt vore att expandera utåt. Det menar 15 representanter för Landsbygdspartiet. (På bilden: Claes Littorin.)

Foto: Pär Fredin

Debatt2016-12-03 13:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Befolkningstillväxten i Sverige är väsentligt högre än snittet för Europa. I och med detta blir även urbaniseringsgraden hög. Befolkningen koncentreras i städerna. I takt med detta byggs infrastrukturen ut för att följa stadsutvecklingen.

Uppsala är en av de snabbast expanderande städerna i landet vad gäller såväl bostäder, ny infrastruktur, handelscentra som transportsystem. En mängd med öppna ytor bebyggs. Parker, idrottsytor, promenadstråk och parkeringar naggas i kanten eller försvinner. Stadens charm byggs bort i galopperande takt.

I hög grad går utvecklingen av sig självt. Uppsala skiljer sig dock i viss mån i detta avseende: Kommunen understöder och planerar för en förtätning av staden och byggnation på höjden. Tjänstemän och politiker ser med tillfredsställelse på den ohämmade expansionen, och den kraftfulla befolkningsökningen verkar vara ett självändamål.

I de nya områdena ligger huskropparna tätt, med små innergårdar i förhållande till antalet boende. Förtätningen har självfallet fått en passande rubrik: Hållbar stadsutveckling. Uppsala bygger för miljöns skull, sägs det – samtidigt som grönytor, eller gråzoner som de kallas i översiktsplanen, försvinner. De grönytor som blir kvar ska göras mer attraktiva för att fler ska kunna utnyttja dem. Färre grönytor, men fler invånare som samsas i gräset är parollen.

Stadskärnan får fler bostäder, kontor och butiker, och parallellt centraliseras skola, vård och omsorg, så att landsbygden successivt utarmas. Naturligtvis vill många bo i staden, men en stor grupp skulle föredra att bo mer naturnära med ren luft, tillgång till skog och sjö. En helt naturlig process vore att låta en stor del av Uppsalas expansion ske i kransorterna och på landsbygden.

Markpriserna är väsentligt lägre. Bostäder frigörs i staden. Den dramatiska prisutvecklingen för bostäder bromsas. Infrastrukturen i kransorter och landsbygd stärks. Uppsala kan åtminstone delvis behålla sin charm, och invånarna får fler valmöjligheter. Uppsala är geografiskt en stor landsbygdskommun.

Runt den dramatiskt växande storstaden finns en rad små kransorter och ren landsbygd. En landsbygd som brandskattas allt mer på infrastruktur när centraliseringen till staden ökar. Vård och skola koncentreras i staden. Barnfamiljer tvingas mer eller mindre att flytta in till centralorten trots höga bostadspriser och sämre miljö.

Den förtätade staden antas medföra att många inte har bil utan går, cyklar och använder allmänna kommunikationer. En from förhoppning, som säkerligen kommer på skam. Folk avstår inte gärna bilen i dag, med alla de möjligheter den ger. Med stor säkerhet torde luftföroreningarna stiga när många människor bor på liten yta.

Sårbarheten för denna stad blir större även då el, vattenförsörjning och avlopp är starkt koncentrerade till en liten yta. Bostadspriserna lär inte minska, utan tvärtom öka, med tanke på vad det kostar att exploatera mark innanför tullarna med komplicerad markbearbetning och att koppla samman vatten, el och avlopp med befintliga system. Lägg därtill byggherrarnas vinstmarginaler.

De förtätade storstäderna löper hög risk för allvarliga problem även vid mindre globala kriser – i synnerhet i ett land där självförsörjningsgraden sjunkit långt under en acceptabel nivå. Sverige är ett extremt importberoende land när det gäller livsmedel och andra existentiella varor. En fungerande landsbygd borde vara en förutsättning för städerna.

Låt Uppsalas expansion ske i kransorter och landsbygd – bland annat för att tillgodose befolkningens behov av närhet till skog, sjö och ren luft. Samtidigt kan man rädda delar av stadens charm och undgå alla de problem som följer i kölvattnet av nya getton, förtätade stadsdelar och brist på gröna områden i den tänkta storstaden. De ansvariga kommunalrådens byggiver är stor. Totalt räknar man med att bygga 60 000 bostäder i staden, medan landsbygden kan tänkas få 50 bostäder i kransorten Vänge.

Politik är som sagt att vilja och det man vill är att bygga en storstad som Malmö eller Göteborg – med all den problematik det innebär. Genomgående i planen är att skapa någon sorts grön dröm, men i betong. En absurd tanke redan på planeringsstadiet, och troligen en mardröm i verkligheten. Släpp storstadshybrisen, och lämna drömbubblan!

Thomas Nordlöv

Styrelsen, Landsbygdspartiet oberoende, Uppsala kommun

Claes Littorin

Styrelsen, Landsbygdspartiet oberoende, Uppsala kommun

Yngve Eriksson

Styrelsen, Landsbygdspartiet oberoende, Uppsala kommun

Erica Åhström

Styrelsen, Landsbygdspartiet oberoende, Uppsala kommun

Åsa Pousette

Styrelsen, Landsbygdspartiet oberoende, Uppsala kommun

Pernilla Rosander

Styrelsen, Landsbygdspartiet oberoende, Uppsala kommun

Krister Ericsson

Styrelsen, Landsbygdspartiet oberoende, Uppsala kommun

Helena Sedvall

Styrelsen, Landsbygdspartiet oberoende, Uppsala kommun

Conny Andersson

Styrelsen, Landsbygdspartiet oberoende, Uppsala kommun

Helena Mattsson

Styrelsen, Landsbygdspartiet oberoende, Uppsala kommun

Thomas Thunberg

Styrelsen, Landsbygdspartiet oberoende, Uppsala kommun

Bianca Eftenie

Styrelsen, Landsbygdspartiet oberoende, Uppsala kommun

Marie Moberg

Styrelsen, Landsbygdspartiet oberoende, Uppsala kommun

Leif Jalmerud

Styrelsen, Landsbygdspartiet oberoende, Uppsala kommun

Peter Vahlqvist

Styrelsen, Landsbygdspartiet oberoende, Uppsala kommun

Läs mer om