Ett av Miljöpartiets viktigaste vallöften infriades när klartecken gavs till statsbidrag på 298 miljoner kronor för spårtrafik i Lund. Kommunfullmäktige i Lund kunde därmed den 17 december, med en majoritet bestående av MP, S, V och L, fatta igångsättningsbeslut för en 5,5 kilometer lång spårlinje med nio hållplatser, i huvudsak på egen bana. Byggarbetet påbörjas under 2016 och den planerade trafikstarten är 2019.
Kan Uppsala bli näst i tur att få statsbidrag för spårtrafik? Uppsala är en större stad än Lund och behovet av kapacitetsstark kollektivtrafik rimligtvis större.
Men samtidigt handlar det om större investeringsvolymer i Uppsala, när också spårlängderna ökar. Det är därför nödvändigt att riksdagen framöver budgeterar för ökad statlig medfinansiering för lokal kollektivtrafik. En 50-procents statlig medfinansiering är en rimlig utgångspunkt, och då räcker inte de totalt 2 miljarder som nu finns avsatta.
I grund och botten är det självfallet den största möjliga klimatnyttan som måste avgöra vilka typer av investeringar som ska prioriteras.
Här faller spårtrafiken väl ut med förutsättningar för fossilfri eldrift, lågt energibehov/passagerare, hög kapacitet och en attraktivitet som kan locka bilister på ett annat sätt än vad bussen visats kunnat göra.
En utgångspunkt för den rödgröna regeringen är att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Det är ett ställningstagande som kräver insatser på alla nivåer, lokalt, nationellt och internationellt. Att Sverige nu anslår mest resurser per capita till FN:s klimatfond bidrog till att Sverige kunde ta en ledande roll under klimatförhandlingarna i Paris. Sverige har också redan gjort en omställning som flera länder nu står inför, det vill säga utfasningen av kol och olja för uppvärmning och elproduktion. Det har minskat koldioxidutsläppen med miljontals ton.
Tyvärr har utvecklingen inte gått lika bra inom transportsektorn, som i dag står för fyrtio procent av Sveriges samlade utsläpp.
Här har Sverige tvärt om hamnat på efterkälken vad gäller nödvändiga investeringar i tåg och kollektivtrafik, i förnybara drivmedel och i smartare lösningar som kan minska beroendet av bilen i städerna. Detta vill Miljöpartiet ändra på. För att minska fossilberoendet inom transportsektorn har den rödgröna regeringen bland annat tagit ställning för att:
• Göra det enklare att resa klimatsmart. Kollektivtrafikens andel av transporterna ska fördubblas och järnvägen ska byggas ut.
• Bryta Sveriges oljeberoende. Ska människor kunna leva där bilen behövs, även efter oljesamhället, måste vi satsa på förnybara bränslen och eldrift. Genom regeringens klimatkliv på 1,9 miljarder kan kommuner, företag och andra aktörer söka stöd till produktion av biodrivmedel, biogasmackar och infrastruktur för eldrivna fordon.
• Flytta långväga godstransporter från lastbil till tåg och sjöfart. I budgeten avsätter den rödgröna regeringen 75 miljoner per år för att stärka järnvägens konkurrenskraft på godssidan. Samtidigt utreds en vägslitageavgift på tunga lastbilar. Detta bidrar till att minska Sveriges fossilberoende och leder till mindre utsläpp, färre trafikolyckor, minskad trängsel och mindre slitage på vägarna.
Lokalt har Uppsala kommun tagit ansvar för klimatfrågan, som en av de första kommunerna att anta fossilfritt-utmaningen, beslut om nya ambitiösa klimatmål och beslut om divestering, det vill säga att inga kommunala medel placeras inom fossilindustrin.
Men nu är det viktigt att kommunen, tillsammans med landstingets kollektivtrafiknämnd, går vidare med planeringen för nya tågstopp och modern spårtrafik, så att kommunen kan matcha statlig finansiering respektive medfinansiering.
När den rödgröna regeringen i år lägger sin infrastrukturproposition ska Uppsalas behov, till skillnad mot i den förra infrastrukturpropositionen, finnas på kartan!
Niclas Malmberg
riksdagsledamot (MP)